Svensk bilprovning

Vi fick ju ombesiktning på Chryslern och nu var den äntligen fixad och klar i onsdags. Medan min man var med min bror och skruvade satt jag försjunken i Leksand-AIK på TV.

Det där med att boka ombesiktningstid föll därför bort tills jag såg i min telefonkalender att jag måste besikta bilen senast fredag den här veckan.
Sen har det fallit bort flera gånger. Jag har väl helt enkelt tyckt att det var lååååångt till fredag 20 november.
 
Men i söndags kväll påminde min man mig om att jag borde boka en tid så jag gick in på det fantastiska nätet för att göra det. Där upptäckte jag att jag
a)      antingen inte ville boka besiktning fredag 13:e (det fattar väl vem som helst)
b)      kanske blivit ”vardagsdement”
c)      har så knubbiga fingrar att jag slant på telefonknappen när jag klickade i 20:e i kalendern.
Vi hade nämligen körförbud på bilen sedan i fredags.
Fredag den 13e. Hur kan de lägga ett körförbud från den dagen? Det måste vara ett dåligt tecken.
 
Jag hade alltså kört olovligt i två dagar, några vändor till ishallen, lyckligt ovetande.
Jag får verkligen panik av sånt, även om jag vet att bilen är i bra skick och att det där egentligen är en formalitet. Därför blev det en ny akututryckning igår morse och besiktning i Umeå. Jag var stressad men åtminstone segerviss eftersom till och med ”bra-att-veta-bromskivorna” var bytta.
 
På besiktningen var det lugnt. Rena julefriden. Jag hann inte ens ur bilen för att anmäla mig på den där knappmaskinen innan farbrorn stod och vinkade in mig i lastbilshallen.
Där inne tog det bara minuter. Den längsta tiden användes till att ta betalt, skriva ut kvitto, besiktningsprotokoll och informera mig om att de inte höjt taxan på sex år. Jag var på väg från besiktningen fem minuter innan min tid ens hade börjat.
 
På pluslistan står att Julia fick övningsköra dit och hem, jag hann hämta Petter på universitet och skjutsa hem honom, jag shoppade lite julpynt till svärdottern ( och kanske slank det ner någon liiiiten grej till mig) och jag hann till och med köpa ett par julklappar.
Dessutom var jag effektiv och skrev VK-text på datorn i bilen, med regnet strilade utanför, medan jag åt medhavd lunch.  Och jag hann hem med god marginal för att ta itu med kommunstyrelsen som drog ut på tiden igår.
 
Ibland är det bra med akututryckningar. De kan tvinga en till struktur man inte hade tänkt sig den dagen. Och sen kan man vara glad öch nöjd med vad man åstadkommit alternativt gnälla över att dagen inte blev vad man tänkt sig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.