Om-och-om-och-om-och-om-och-om-och-om-igen

Det är dags igen. Jag har använt förmiddagen till att hålla tandläkarångesten stången.
Det lyckades väl inte sådär väldigt bra.

Nu räknar jag ner till det är dags för rotfyllning om en stund.
Jag ska ligga där i stolen och tänka på att njuta varje sekund, eftersom jag dessutom vet vad varje sekund kostar.

Jag hade hellre tagit en restresa till Kanarieöarna för pengarna.
Därför ska jag låtsas att den där starka lampan i ansiktet är solen som lyser.
Att bedövningen i munnen är frukten av 25 rom och cola.
Att den där blåsgrejen i själva verket är någon sorts monusunvind.

Jag inser att det kommer att behövas en jädra massa fantasi för att detta ska gå att genomföra. Men jag tänker i alla fall försöka.