Mest förtvivlan och inte mycket hopp. Så…

Mest förtvivlan och inte mycket hopp. Så inledde prästen gårdagens predikan. När jag var liten var långfredag en dag när man inte fick göra någonting annat än att möjligen se en Tv-film om Jesu liv och död. Som jag minns det var det alltid mulet väder på långfredag också. Men jag minns också att det var en dag av eftertanke på något sätt. Därför inledde jag , dotter,man, brorsdotter och svågerka gårdagen med högmässa i Masthuggskyrkan uppe på berget. Sen åkte vi till Landvetter och hämtade Sofia som flög från Stockholm till Göteborg för att fira påsk med oss. Efter det bytte vi det ena templetmot det andra som min man uttryckte det. Mammons tempel som är min brors benämning på ställen som Outlet Freeport. Jag åkte hem med första bilen för atthöra det jag kunde av Rögle- Leksand på webben. I sanning en match mellan hopp och förtvivlan där jag ändå får vara nöjd med två poäng. Kvällen avslutades med att vi späkte oss med spenatsoppa,korvbröd med banansmak och toppade med mörk rom och cola till intressanta diskussioner om hur vi ville ha vårabegravningar och hur vi trodde att våra syskon skulle vilja ha sina . En riktigt lång fredag med den rätta touchen!