Baksmällan

Så det blev till att köra förbi där och plocka upp en 16-åring som inte direkt hade någon raketfart ur sängen. Inte ens mosters idoga tutande kunde skynda på den uppenbarligen mycket stresstålige ynglingen. Raketfart blev det däremot till Hörnsjö där vi landade, mirakulöst nog, endast några få minuter sent.
Vi slängde av de två yngre gossarna och sen ilade vi vidare till Liljaskolan i Vännäs och släppte av systersonen där, innan vi åkte till morsan i Ockelsjö. Sofia och jag klättrade upp på lagårdsvinden och gick igenom de delar av hennes bohag som står magasinerade där i flyttlådor. Efter lunch och en sväng till Returmarknaden i Vännäs, åkte vi till Hörnsjö och plockade upp gossarna på hemvägen.

Väl hemma gick min luft totalt ur. Jag bestämde mig för att kapitulera och sova en liten lur i fåtöljen. Jösses. Jag höll inte på att vakna till överhuvudtaget. Helt slut. Så här i efterhand tror jag kroppen kände på sig att det skulle bli en akututryckning till och att den tyckte det var slugt att vara lite utvilad. För plötsligt ringde min mobil och nu var syrran i än mer panik. De hade just anlänt Bjurholm med släp för att hämta ved. Deras 10-åring var hos en kompis under tiden. Nu hade kompisen ringt och systersonen hade kräkts och behövde akut hämtning.

Vi tänkte först ta hem honom till oss, men storsonen gav mig en mördande blick som definitivt sa att han inte tänkte ha någon magsjuk varelse i vårt hus. Anton och jag slängde oss i bilen och åkte för att hämta Måns som stod med kompisens mamma ute vid vägkanten med en påse nerspydda kläder i handen. Han var ruskigt blek den lille stackaren. Vi åkte hem till syrran och bäddade ner Måns och pysslade om honom så gott det gick. När han somnat löste vi Sudoku och korsord tills syrran och svågern var tillbaka hemma.
Nu har vi just kommit hem och alla sitter och känner efter om man inte mår lite illa i alla fall.
Morsans sambo har legat magsjuk idag, syrrans svärmor likadant. Och vi har alla umgåtts rätt mycket i helgen. Den som lever får se!