Äktenskapsstrategier
Det är som regel jag som projektleder den här familjen. Det är jag som ser sträng ut på Nationaldagen och min man förhoppningsfullt frågar om det inte verkar bli regn och om det inte är läge för att kanske ”vara lite hemma” ( se film och slappa enligt min tolkning av hans uttryck) istället för att åka och gräva grund och måla stugan.
Det är jag som beställer gruslass och river altaner och han som ser bestört ut när han kommer från jobbet och inser hur mycket jobb det där innebär för honom i förlängningen.
Det är jag som sågar sönder väggar, river ner tapeter och golv och handlar tre ton sten som jag packar in i chrylsern för mina ”projekt”. Som med få undantag innebär att han också blir delaktig.
Vi gör saker tillsammans helt enkelt, är det inte så man håller ihop ett äktenskap??
Maken: Det går inte. Först måste vi ha en bra elsåg att klyva vissa av bräderna med.
Jag: Okej, då ringer jag grannen och lånar hans.
Maken: Det går inte , jag har dåligt samvete för att jag har lovat att fixa att ta ner stora björken nu i vår och jag kan inte låna sågen förrän det är gjort.
Jag: Det var väl själva fan!
Sen gick jag in i ilska och ringde svågern som undrade när vi skulle göra det och jag sa NU! På tio minuter var han här med motorsågen och lika fort var björken väck. Sen gick jag över till grannen och lånade sågen och så trummade jag med fingrarna på golvstapeln och tittade bestämt på min man. Vad hade han för alternativ?
Det där hinner jag väl sen, tyckte jag.
”Ring nu, det ska in senast om två veckor” svarade maken.
Jag ringde men kommunhuset hade stängt för ledighet på eftermiddagen så jag kunde inte beställa arbetsintyg. Jag gör det sen, nån gång, tänkte jag.
Inmålad i hörnet gjorde jag precis det.
Så nu är intyget fixat och ansökan inskickad.
Vissa strategier har han lärt sig med åren!
Senaste kommentarerna