Mammas mardröm
Sonen hörde av sig från Kiev häromdagen. "Om du vill veta hur vi har det, så har vi det bra".
Ja, det ville jag ju. Och om jag ville höra mer om resan så kunde jag läsa hans reskompis Eric Boströms inlägg på Facebook, hälsade han. Så det gjorde jag idag. Jag säger bara TUR att jag inte läste det när de just hade landat i Moskva! Jag kan lätt sätta mig in i stressen och adrenalinpåslaget i en sån här situation och jag vet att vi har vissa likheter min son och jag.
Så här gick första etappen tydligen. Direkt stulet från Erics inlägg.
Helt sjukt intressant resa från Arlanda till Moskva. Det började med att vi kom till Arlanda över 1.5 timmar innan och började köa. Världens långsammaste köer till incheckningen gjorde att vi fick se tiden sakta men säkert rinna iväg. När vi närmade oss incheckningen var det mindre än 30 minuter kvar till planet lyfte och …de i kassan berättade om att några ryssar checkat in gevär och andra vapen, vilket drog ut på tiden. När det äntligen är vår tur att checka in så får vi höra att planet är överbokat "kan vi få in dem trots att de inte har någon plats?". Det kändes ju inte sådär jättelovande…
När det var drygt 10 minuter till att planet skulle lyfta fick vi äntligen våra väskor incheckade och vi fick springa till säkerhetskontrollen. Väl där ser vi att det är en kö på typ 100 pers, så Petter tränger sig fram och frågar om vi kan gå före.
Flyget skulle lyfta 11.45 och 11.43 satt vi i planet på våra platser. Riktigt stabilt. Vi flög för övrigt i samma plan som Björn Borg.
Resan har börjat lugnt och harmoniskt, det här var den sträckan vi kändes oss tryggast inför… Hoppas det går lika smidigt i fortsättningen också! 🙂
Senaste kommentarerna