Fascistmamman och stillheten

 Vi verkar ha olika dygnsrytm jag, sonen och hans kompisar. Nu är det lugnt och stilla här. Det var det inte vid tretiden i natt när jag vaknade till. Min egen stillhet inträdde långt före midnatt, i fåtöljen framför fotbollen. Djupsömn med nackspärr som följd. Maken gjorde ungefär samma mentala sorti, men i soffan. Vi kravlade oss upp till sängen vid ett-tiden, men då var aktiviteten högre i källarhålan. Är det nu jag ska gå in till de sex pojkarna och släppa in dagsljus och skicka ut dem i solen som en riktig fascistmamma?