Någonting skrapar väldigt ute i hallen. Det är fyraåringen som hasar baklänges, ganska dammig och smutsig eftersom golvet är täckt av en ansenlig del av innehållet i sandlådan. Barnen brukar pliktskyldigast ta hem sin andel från dagis.

Haaaaaaaaaaaaaaas haaaaaaaaaaaaaaaaas haaaaaaaaaaaaaaas

– Vad gör du?
– Jag drar mig framåt, säger hon. Jag kan inte gå själv framåt. Är pensionär, vetdu!