Den lille mannen var rejält förkyld, så jag var hemma och fyraåringen fick ledigt en del av dagen från dagis. På dagis säger de att det är ingen idé att prata med fyraåringen när det är matdags för i så fall blir det bara pratat och inget ätet. Sagt och gjort! Dags för ett experiment. Hur lång tid tar det för en fyraårig kvinnlig pratmakare att äta 1 portion havregrynsgröt om m..öjligheten finns att föra samtal under tiden? Rätt svar, 1 timme och 10 minuter. Vad sades? Här är några pärlor:

-…ja, vetdu, mina dinosajrosar har fått flytta, ja inte alla, utan pappan. Han som åt upp dom andra. Tyrannosajrusen. Han fick flytta, ja det fick han. Till Södra Afrika, flyttade jag honom Nej, förresten, till Kenya var det.

surrsurrsurrsurr

Tjugo minuter senare

-…jo, och sen är det krig i Pakistan, också. Min hund, Vira alltså, min gosedjurshund, hon är afghan…

Mycket, mycket senare. Gröten är kall och rätt osmaklig. Hon tar en tugga och ny sats:

– meen, nu har jag tagit hem min dinosajrus, pappan alltså, hit igen. Han är mycket trevligare nu, mycket trevligare…

Hon stelnar till, rusar upp:

– Hörde du nåt, pappa?

– Nä, bara dig.

– Jo, titta, där borta är dinosajrusen, pappa.

Barnet spanar ut genom köksfönstret, upp mot slalombacken och masten på Avasaxaberget.

Hon fortsätter:

– Joodå, där är han, dinosajruspappan. Han kloffsar omkring därute i skogen. I snön!