Fyraåringen har vattkoppor. Den lille mannen har det inte, men med matematikens hjälp är det inte svårt att räkna ut vad vi gör på julafton. Jag funderar på att räkna ut det med räknesticka.

Fyraåringen är inte särskilt illa däran. Mest prickig. Hon sitter och klistrar upp små självhäftande guldstjärnor numrerade 1-24.

– Pappa?
– Ja?
– Vill du ha en guldstjärna att ha på näsan?
– Ja, varför inte.

Vi är överens om att det är mycket stiligt. Jag får välja nummer och tar nummer nitton.

– Ska du ta av den? frågar barnet artigt.
– Tycker du det?
– Nä. Ska du ta av den när du ska gå till jobbet?
– Tycker du det? frågar jag
– Nja, det är ju lite besvärligt att klistra fast den igen om du tar av den före jobbet. Och var ska du ha den när du jobbar?

Jag har inte tänkt så mycket på saken. Var har folk egentligen sina guldstjärnor som de har på näsan därhemma, när de är på jobbet?