Vi går hem från dagis. Fyraåringen travar bredvid mig med den prickiga gosedjurshästen Beta i handen. (Hästen är f ö en Appaloosa, har hon sett i en tidning). Min dotter verkar bekymrad.

– Pappa!
– Ja.
– Det var en på dagis som sa att jag inte är någe cool!

Ajdå, redan, tänker jag. Hur ska man svara på det här då?

Hon hinner före.

– Pappa, vetdu, jag vet en sak som h*n som sa det där inte vet.
– Jaha, säger jag intresserat.
– För, säger hon nöjt, jag vet ju att det inte finns några coola människor!