Vi är på väg från dagis. Den lille mannen travar på och stannar om vartannat och ska hoppa i alla vattenpölar. Hans storasyster, fyraåringen, arbetar målmedvetet på att uppfylla alla förväntningar på vad barn i den åldern ska prata om, kiss och bajs således. Inte bara lite. Skulle vi omsätta hennes svada till realiteter skulle hela avloppssystemet överfyllas på några sekunder.

I höjd med bensinstationen har jag tröttnat.

– Kan du säga NÅNTING som inte börjar på kiss och bajs, säger jag argt.

Hon tystnar och tvärstannar. Så höjer hon blicken och ser mig stadigt i ögonen och säger sakta:

– Pappa. Jag är fyra år ett så kort tag. Snart är jag större och då kommer inte jag att prata om kiss och bajs längre.