Sjuåringen och åttaåriga storkusinen har umgåtts intensivt under några lovdagar. Skaparglädjen har flödat, och jag hittade ett av deras tidiga alster.
På ett papper med rubriken "risept" stod följande läckra middagstips:
MOROTSMACKA
1. Ta en macka
2. Lägg på en morot
3. Blanda med bakpulver
– Pappa! Ska jag berätta en läskig historia?
Fyraåringen, den lille mannen, gör rösten mörk och kryper upp i mitt knä.
– Den är riktigt läskig. Jag ska säga till när historien blir läsk! Alla kommer att bli rädda, ja inte du förstås…
Det sista säger han till sin sjuåriga storasyster. Hon är inte ens rädd för myrorna.
Han fortsätter:
– Det var ett riktigt stort läskigt berg. Och där kom det ett monster klättrande. Alla blev jätterädda, men sen ramlade monstret ner!
– Ramlade han ner? sa jag andlöst. Och sen då?
– Sen… fortsätter berättaren med gravlik stämma. Sen, förstår ni, föll det massor. Cyklar och klockor…
– Mamma! Kom och borsta tänderna på mej!
Fyraåringen är trött och tänker gå och lägga sig. Flickan med snickarbyxorna håller på med något outgrundligt på datorn.
– Jag kommer, vänta lite…
– MAMMA! KOM OCH BORSTA MINA TÄNDER!!! NUUU!!!!
– Du får vänta lite, jag måste fixa det här med datorn. Jag kommer snart!
Nu är fyraåringen ursinnig.
– Mamma! Vill du att bakterierna ska äta bort mina tänder, eller?! I så fall är du en dålig mamma!!
Jag rakar mig. Fyraåringen, den lille mannen, kommer travande:
– Pappa! Ska jag hjälpa dej att raka?
Han får rakapparaten.
– Hur känns det om jag rakar dej i pannan?
– Det killar lite. Men inte högre upp, då far allt hår bort.
– Haha, fnittrar fyraåringen. Då ser du ut som farfar, men det vill jag inte.
Han fortsätter, det blir ganska bra. Sjuåringen, hans storasyster, uppmärksammar vad lillebror gör.
– Vill du bli frisör? frågar hon.
Han sänker rakapparaten långsamt, säger sedan:
– Inte bli. Är!
Jag hämtar fyraåringen på dagis. Det tar lite tid.
– Är du klar snart?
– Ja, jo, pappa, men jag måste hämta lite saker först.
– Ja men du har ju hämtat allting två gånger redan.
– Nä, jag måste hämta lite stenar!
– Stenar?
– Ja, till min kompis som är kvar till sist. Han måste ha lite stenar så han kommer ihåg mej tills i morgon!
Den lille mannen rotar runt i gruset utanför dagisgrinden, springer in på gården och häller ut lite sten framför sin bästis:
– Här, säger han. Lite stenar så att du känner igen mej i morgon!
Fyraåringen, den lille mannen, sitter och klipper med en – i mitt tycke – livsfarlig sax på ett likaledes riskfyllt sätt.
– Du är väl försiktig med saxen, säger jag. Den är jättevass!
Fyraåringen fortsätter lugnt sitt vådliga hantverk.
– Jag vet vad jag gör, säger han godmodigt och fortsätter:
– Det betyder att jag vet vad jag håller på med!
Fyraåringen leker kurragömma. Flickan med snickarbyxorna ska räkna.
– Mamma! Blunda då så ser du att jag har försvunnit!
Sexåringen har gjort mycket i sommar. Bland annat har hon sökt och fått en anställning som sjuåring. Och simmat så mycket att hon tagit guldfisken.
Fyraåringen, den lille mannen, har en kamrat på besök, och båda underrättas nogsamt om sjuåringens simframgångar.
– Här är mina simmärken, föreläser sjuåringen med viktig röst.
– Det här är guldfisken. Då är man så bra att simma så man får vara själv ute på djupt vatten…
Hon hejdar sig och funderar en smula. Fortsätter sedan:
– Ja, vad man nu gör därute på djupet…
En god vän till familjen sitter en bit bort. Vi hejar, vår gode vän som är rökare tar upp ett tobakspaket.
– Va, röker han cigarretter? säger sexåringen högt.
– Ja, säger jag dröjande. Han röker, hurså?
– Då blir han dum i huvet ganska snabbt, va?
– Vilka var det som vinkade till oss i den där bilen, frågar Flickan med snickarbyxorna.
– Jag vet, jag vet vilka det var, säger fyraåringen ivrigt.
– Vet du vilka det var?
– Visst, visst! Det var dom i den där bilen!
Senaste kommentarerna