Fyraåringen är på dagis, och där brukar han titta in på grannavdelningarna. Men den här dagen är det stopp.
– Du förstår, vi har en liten inskolning här, så du kan inte hälsa på oss just nu, förklarar en dagisfröken.
På väg hem rapporterar fyraåringen om dagen.
-…och inne på andra avdelningen har dom ett nytt barn.
– Jaha, och vad heter han då? undar jag.
– Det är ingen han. Det är en hon. Hon heter Inskolning!
Lämningsdags på dagis. Fyraåringen – den lille mannen – trular av sig overallen och söker efter bästisen M. Hittar honom inte.
– Hejdå, pappa! Men förzt vill jag ha en kram.
Han får en kram.
– Zen vill jag ha en puzz. Men det zka va en torr puzz. Inte en blöt tjejpuzz.
Han får en puss.
– MEEEN DEN VAR BLÖT!
– Nä. Det var en torr puss.
– NÄE DEN VAR BLÖT!
Han tar ett steg bakåt. Tittar mig sedan stint i ögonen:
– Pappa! Du får ta om alltihop från början!
– Jag är nog lite kär i min lillebror, säger femåringen medan hon snurrar ihop en piprensare med två pärlor och klistrar fast den på en banankartong som ska föreställa aphus.
– Fast, fortsätter hon. Det är nog bättre att bli kär i nån kompis på dagis. Ja, du vet, då behöver man ju inte leta så mycket.
Senaste kommentarerna