– Möten och möten och möten, morrar sexåringen. Det är jättetråkigt med möten!

– Ja, men när jag var på möte med Jan Björklund, så var du på Junibacken. Du har faktiskt inte varit med på något möte på ganska länge, försöker jag. Och du tyckte det var jättekul och ville aldrig gå hem.

– Hm.

Sexåringen tänker. Hon är en god förhandlare och vet att lite tålamod inom politiken, förbättrar förhandlingsläget.

– Vart ska du på mötet? frågar hon i ointresserad ton.

– Umeå. Jag ska prata med en massa människor om vad vi ska tycka när blir val.

Sexåringen tänker. Umeå=större utbud än Dorotea=kolla på Lindex om föräldrarna får lagom dåligt samvete för att man suttit tyst och tålmodig på ett möte.

Hon reser sig utan ett ord, tar ner sin ryggsäck, packar rottweilern, s:t bernhardshunden och samojeden.

Jag tittar upp.

– Vart ska du.

– Till Umeå, säger hon allvarligt. Man kan ha hur kul som helst på ett möte!