I föregående inlägg berättade jag om BM 55 som tillverkades mellan åren -53 till -59. Därefter kom en modell som hette BM Boxer som tog över produktionen från 55:an och tillverkades fram till 1967. Det var egentligen den jag menade när jag jämförde med David Brownen och boggielyften, den som gjorde man kunde lyfta frampartiet. På gamla 55 fanns inget sånt, så det blev lite fel i övrigt ska mina uppgifter stämma beträffande den.
Volvo BM Boxer var en utpräglad skogstraktor med tillbehör som passade skogsbruk. Nu hade kranen också slagit igenom och handlastning av timret var inte längre det slitgöra man behövde göra. Nackdelen med Boxern var att den fortfarande var klumpig, men slitstark och driftsäker. I gengäld som jag berättade om var David Brown den smidiga traktorn och den påbyggnad man i Sverige gjorde som i utförande med den på bild kan jämföras med vad Boxern också hade för utrustning. Men som sagt boggielyften var en betydligt smartare uppfinning på DB som fungerade bra mycket bättre.
Vi ser här också på bilden DB är utrustad med en lyftkran som benämndes ”Ticokranen”. Den hade en vajer man drog ut och kopplade (manuellt) runt det timmer som skulle lyftas på den last man senare drog. Boxern var oftast utrustad med griplastare, vilket man idag har både på lastbilar (timmerbilar) och traktorer eller skotare som man säger.
Skogsbruket ser naturligtvis helt annorlunda ut idag och har formen av mera kommersiellt bruk. Kanske några enstaka skogsägare bedriver skogsbruk i mindre skala, jobbar lite mer på det lite äldre sättet, jag vet inte så noga. Idag är det ju oftast skördarna man använder. Både klipper eller sågen träden och även kvistar och kapar. Jag tycks minnas under 80-tal man nämnde de kunde avverka ca: 700 träd/dag. Kanske ännu mera idag. Då förstår man det är inte lönt ha fotfolk längre som avverkar träden. Det skulle behövas upp till 10 man för utföra samma jobb. Tillika finns inga arbetsgivaravgifter för en maskin i jämförelse med handkraft och människor. Det finns för- och nackdelar med allting. En orsak (kanske) till att landsbygd/glesbygd starkt minskade i befolkning speciellt under det här åren 1950-1975 var nog bristen på arbete. Det blev också dyrt anställa och de små företagarna som de ändå var de mindre skogs- och jordbrukarna var att det blev på tok för olönsamt bedriva sina verksamheter. Det lönade sig bättre vara anställd. Det blev också ett hårt skattetryck som bidrog till all den nedläggelse som skedde, det kanske hade gjorts ändå, jag vet inte, men så var det.
Glesbygden kan nog inte förvänta sig något uppsving som det idag ser ut. Möjligen kan turismen vara den källa som ger uppsvinget när väl pandemin är över. Vi har ändå den fina naturen vi ska vara både stolta över men även vårda den. Skogsskövlingar är vanliga idag när de stora skogsbolagen får bestämma.
Slut
kommentar