BM 55 – den råe dragaren

Av , , Bli först att kommentera 7

I min uppväxt och omkring och förresten på de flesta ställena i landsbygden/glesbygden var skogen inkomstkälla för många. Dessutom kunde man också ha djurbestånd, oftast 5-6 kor var vanligast, en gris som levde av avfallet, kanske även några höns. Hästen var i det närmaste passé vid den här tiden. Motorsågen fanns men väldig tung och klumpig och långt från driftsäker i jämförelse med dagens skapelser som är utomordentligt förnämliga som även används för kvistning. Yxa och handsåg används sällan idag. Då var det de vanliga verktygen som användes, eller svansen, en grovtandig handsåg som krävde en del kunnande för att få den bra. Både filning och skränkning var nödvändigt vid jämna mellanrum. Skränkning det var hur mycket tänderna skulle vara vinklade i sidled. Det var jätteviktigt ha vassa verktyg, likaså yxan. Det var faktiskt lite av en konst ha kunnande i det och det tjänade man mycket på vad det gällde producera så mycket som möjligt, det var ju det man levde av.

När väl skogen var nedhuggen, träden kapade i olika längder och kvaliteter skulle de också forslas och på den tiden till närmaste vatten för vidare färd genom flottning. Några vägar fanns inte som idag, det var mestadels vintervägar och allt timmer från skogen och dess avverkningar som skett under vintern måste ner i vintervägarna tinade sönder. Det kunde vara bråda tider på våren, trots den var mycket senare än nu, man höll på ända in i maj. Speciellt gällde det vara ute tidigt på morronen kanske redan vid 3-4 tiden när det frusit till om natten. Det fanns olika traktormodeller man använde och många kunde krångla och det var långt ifrån de som fanns idag. Det var på den så kallade basvägen timret från avverkningen skulle forslas på. Några hjälpmedel för lastning fanns inte då, först lite senare så det var genom handkraft man var tvingad lasta sin doningar. Det skulle var ”full i pinnarna” även med råge också. Man fick inte vara allt för klen lasta upp allt timmer och den sista delen över huvudet. tänk de tunga sågstockarna som vägde åtskilligt.

När detta var gjort då fick traktorn göra resten. Jag vet hur imponerade man var över den som hade en 55:a, en Bolinder Munktell, BM 55. Man pratar om ”svängmassa” inom elproduktion, här med 55:an pratade man om svänghjulet, det skulle vara det enormt stora svänghjulet som gjorde 55:an var en oerhörd segdragare. Fanns det bara en tillräckligt stark väg, så den inte gick igenom kunde man i princip haka på vad som helst. Nackdelen var att den var tung och relativt osmidig på så vis.

Bilden 55:an ”sommarutrustad”. Först kom kedjorna på de stora drivhjulen för vinterutrustning. Sedan kom något som hette ”halvband” där man satte ett hjul extra mellan fram- och bakhjul. Då kunde ett rejält gripband av järn läggas både över det stora hjulet bak och ett mindre mellan fram- och bakhjul. Oftast såg dessa traktorer och vanliga jordbrukstraktorer ut på det sättet och det som användes vintertid.

Längre fram 60-tal började lastkranar komma i lite olika utföranden och blev en oerhörd lasta timret. Sedan det extra hjulet jag nämner, kom man nu på att sätta hydraultuber på som kunde lyfta hela framvagnen och att det blev nästan som helbandare. Vid extrema snödjup förbättrade det otroligt för att ta sig fram. 55:an var dock inte idealisk för att den just var så tung och klumpig. Det fanns andra traktorer som var bra mycket bättre i det avseendet. Den engelska David Brown hade ett mycket bättre system i det fallet som den svenska importören lät bygga till och om. Hydraultuberna på 55:an tryckte framåt och att därmed bandet sträcktes hårt för att ens lyfta traktorn fram. David Browns system var annorlunda och tryckte neråt och traktorns framvagn lyftes därmed enkelt. I båda fallen fick man styra med ”styrbromsarna” som sköttes med fötterna. Smidighet och framkomlighet speciellt i djup snö där var 55:an närmast chanslös mot den smidiga David Brownen.

Den var ändå en härlig tid, folk visste inte om något annat och framtidstron var ett måste, trots att många dagar kunde vara riktigt jävliga ut. Sönderkörningar, reparationer och med det stillestånd. Kalla vintrar med mycket djup snö var vanligt och ibland kunde det ta en hel dag innan man fick igång traktorn David Brown hade ingen motorvärmare utan en skruv på insugningsröret som kunde lätt kunde skruvas upp där man sprutade in eter. Jag vet den gick igång även – 40. Ville man förebygga köldstarter kunde man även ta in batterierna i värmen under natten. De flesta av dessa människor som då kämpade hårt ligger nu i graven. Men heder åt dessa.

På en välutrustad skogstraktor satt det även spel längst fram som användes vid speciellt svåra förhållanden som kunde leda till fastkörning. Då var spelet bra man kunde dra ut vajern till närmast bästa träd och med spelets hjälp dra traktor och last vidare.

Säsongen var definitivt slut efter den så kallade ”bäckskaren” en tid efter den.

Om vi inte haft några invandrare/flyktingar alls, hur skulle det låtit då?

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi kan tänka oss om vi inte haft någon invandring alls eller i det mått vi hade för ca: 50 år sedan eller längre tillbaka och där invandring främst från Finland gynnade vårt land starkt. Givetvis även från andra länder som bidrog med utveckling av vårt land. Inte minst kan vi se utvecklingen av våra svenska lastbilar som är en världens bästa. Både Scania och Volvo. Det var inom många andra områden också de invandrande var oerhört viktiga inte minst för den svenska efterfrågan på arbetskraft. Kanske mindre högutbildade av vad vi idag ser. Idag har vi svenskar inriktat oss mer på språket, att våra invandrande flyktingar lär sig språket. Vi kan undra på vilket språk monterar jag ihop en komplicerad växellåda eller får ihop fungerande elektronik till våra fordon eller i övrigt, främst i den industri där vi producerar dessa, Scania och Volvo exempelvis.

Vi här aldrig några politiker som i övrigt bara pratar om begränsad invandring/flyktingpolitik säger något gott om det utveckling som spås i norr. Det ser bara negativt på all form av utvecklingen inom det området. Det enda positiva det ser med Norrland den nordligaste delen är hur de ska få ström härifrån. Nu är det ju inte ensamma eller själva orsakat den strömbrist som eventuellt kommer råda i den södra delen av Sverige det är också andra orsaker. Men vad vill partier som vill ha invandring och flyktingpolitiken till närmast noll, vad skulle de lägga sin tyngsta frågor på då om det den inte stått i fokus?

De boende i Österlen Skåne protesterar vilt mot gruvbrytning av mineraler till de batterier dagens fordon ska ha. Här i norr gläds vi för varje arbetstillfälle oavsett om det måste till att flyttas en hel stad, jag tänker närmast på Kiruna. Även kan vi se all giftet från förädlingen från gruvorna i Rönnskär, Skellefteå. Kanske blivit bättre med den saken nu. Men visst har gruvdriften inte bara positiva sidor kan vi gott slå fast.

Vi lever i ett land med många viljor och kulturer.

Missbruket av KU

Av , , Bli först att kommentera 4

Senast är det utredningen av pandemin hur den skötts. Den här gången är det Moderaterna som kallat till KU-förhör. Både regering, FHM och MSB har varit inblandade och förhörda, även den avgående för MSB Dan Eliasson har förhörts, till ingen nytta i princip, så är det med hela KU-förhören och alla som förhörs. Det leder i princip ingen vart och ingen kommer tvingas avgå eller att det blir några stora rubriker. Det är eller har mera blivit en lekstuga där vi borde kunna använda både resurser och kunnande till annat. Är det något gammalt vi har som följt med det gamla högerstyrda konungariket Sverige där Adeln regerade och pressade på folket eller de som skulle vara till gagn för folket som de försökte minska ner makten för? Det är inte KU i sig som missbrukar något, det är de som anmäler, riksdagsledamöter. KU gör bara sin plikt och måste ta upp anmälda ärenden som går hit. Jag tycker det bara är ett löjligt spel som inte leder någon vart.