Allt är inte så fint och rent som många vill få oss tro när det gäller elbilar och dess batterier. Vid en närmare granskning kan det tidigare rena Arktis nu vara ett minne blott genom Rysslands ovarsamma handlande och där svenska Northvolt är inblandade genom om att få nickel levererat till sina battier. Läs här och du blir förbluffad. Allting vi blir matade med där miljö-och klimatpolitik ingår sägs vara framtiden. Vilken framtid menar man då? Hur städerna ska överleva på andras bekostnad?

Vi lever trots allt i demokrati (får vi hoppas) där vi har rätt yttra oss i olika frågor och ställa krav. Jag ser inte kravet på sanningsenlig information uppnåtts. Man verkar inte ge oss den information som ger en fullskalig belysning.

Bättre inom ett område, sämre inom ett annat. Det verkar bli den verklighet vi kommer få se.

Det brukar vara det vanliga med början under våren att skogsplanteringarna tar fart efter alla avverkningar som skett. Jag kommer själv ihåg hur det var, både med planteringarna och annan s k ”skogsvård”. Jag har satt åtskilliga plant i mitt liv och oftast var det på s k ”ackord”. Ett pris per öre per plant. Jag hann även med den gamla tidens planteringar med hacka och s k ”barrotsplant”. Svålen fick man hugga bort själv med hackan, ett jäkla jobb för övrigt. Någon markberedning hade inte skett och det var före tiden innan man började ploga upp stora fåror som förstörde enormt i naturen. Det är nu förbjudet. Då använde man en typ av rör, jag tror de hette (efter finskan) porta potti eller nåt liknande. Sedan hade man ett visst typ av bälte runt midjan med en typ av anordning på ena sidan som man kunde sätta fast planten som satt fast i en typ av kassetter. Jag kommer inte ihåg hur många det var i varje kassett, men om jag säger en ordinär plantör satte runt 2400 plant/dag. De s k ”barrötterna” och den gamla metoden med hacka kunde det bli max 1000/dag. Det var ändå en relativt god förtjänst och jag vet det fanns de som satte uppåt 4000/dag. Hur det gick till vet jag inte och hur resultatet blev vet jag inte heller. Men skogsbolaget eller den som lejde för planteringarna var glada desto mer plant det sattes. Sedan hur resultatet blev kan jag inte säga när ett område kunde näst intill bara bestå av sten.(?)

Det jag undrar över är den arbetskraftsinvandring som ska ske och skett där man nu satt som minsta gräns man måste tjäna (jag tror) 26 000/mån. Hur är det då med den svenska arbetskraften inom just skogsplantering och oftast ungdomar från 15 år och minderåriga? Här finns inga gränser neråt hur mycket man måste tjänar. Är det för att arbetskraften mera är barn som man förbiser detta? Jag förstår att det kan vara svårt få det gå ihop för den som lejer, men bortsett från det, verkar man här göra skillnad.

Rena ackord finns knappt längre för en normal arbetare, men tydligen får man ha barn till detta. Här verkar inte ”den svenska modellen” fungera som man inte lite skryter över. Alltså, man sätter en en nedre gräns hur mycket man måste tjäna för utländsk arbetskraft, men våra egna barn är undantagna.

Konstigt eller inte?

Behöver skogsvården, avverkningarna och hela systemet ses över?

Ibland kan man också få intrycket av att skogen och det som tillhör inte är så viktigt när det gäller arbetskraft, men jätteviktigt bruka den och kamma hem otroliga vinster. Hur vill Sverige ha det, ska vi bedöma alla lika i landet, eller göra undantag – när det passar?