Ja inte hade man tillgång till något av det som räknades till de bästa fiskeutrustningarna när man i början skulle fiska och för den delen aldrig haft senare heller. Det fiske jag mest bedrivit är för skojs skull, spänningen och friheten vara ute i naturen. Någon ”storfiskare” är jag långt ifrån.
Den första utrustningen för fiske torde varit när man skar av ett långsmalt växande lövträd. Björk torde vara det vanligaste. På det en lina och det hade redan då kommit nylonlinor istället för det riktigt gamla spunna tyglinorna. På en krok och ett sänke. Det är alltså bäckmete jg här syftar på. Skulle man fiska i en sjö eller större vatten måste också ett flöte till. Det jag vi och de barn som då fanns fiskade oftast mört från stranden. De fanns nog hur mycket som helst av. Katten blev i alla fall glad när vi kom hem.
Sedan köpte jag, efter råd, ett glasfiberkastspö och rulle för att fiska lite större fisk. Ibland kunde även en gädda hugga i en sjö och de dåliga linor som då fanns slets det oftast av en större gädda. Dragen jag hade var inte i överflöd utan man valde ut vilka man trodde var bäst. För gädda går nästan använda vad som helst men gärna lite större. För övrigt är gäddfiske bland det roligaste och mest spännande. Gäddan ger ett oerhört motstånd och lite teknik att fånga den behövs. Är man alltför våldsam och snabbt ska dra in den kan linan flyga av. Det gäller också innan fisket ställa in bromsen rätt och testa vad linan håller för. Det var på senare tid när jag fått bättre utrustning jag tillämpade det.
En gång när jag var ute på fjället med några andra och vi gått ca: 1 mil enkel väg, slagit läger för fiske och skulle fiska den storöring vi kom på som fanns där gick mitt spö av när jag skulle dra in en sån fisk. Hela resan på 2 mil t o r var naturligtvis förstörd. Något reservspö hade jag inte utan fick se på när andra kastade ut och fick en rejäl öring på draget.
Sedan dess köpte försökte jag köpa lite dyrare utrustning som tålde större påfrestningar och speciellt om jag skulle tillbaks hit och den långa vägen gå. Jag var nog dit senare och fick även några fina öringar. Senare blev nätfisket det roliga och använda båt. Det var verkligen jättekul lägga ut näten och sedan på morronen efter vittja dessa. Det kunde bli rejäla fångster, mestadels sik men även någon lax och givetvis även gädda.
Det verkligt stora fiskarna/människorna har jag sett har en sofistikerad utrustning. Både kläder och fiskeutrustningen torde kosta tusentals kronor. Flugspön ser jag ofta det använder. Dels är det en konst använda dessa och inte bara därför jag aldrig haft såna, jag tycker eller tror det är bökigt ha alltför långa spön och att krångla till det alltför mycket.
Gummiskor är vad jag kostat på mig, ett kastspö eller det numera fina teleskopspöna att användas med rak lina, sänke och eventuellt flöte.
Fisketuren ger lika stor glädje med enklare utrustning om vi ser till fjällfisket, åar och sjöar som här finns. Ska man fiska torsk eller stora laxar då blir saken en annan.
Det är elden, kaffet och vilostunden och njuta av det vilda livet som ger krydda. Sedan vad man har för utrustning kan vara av underordnad karaktär.
Dagens linor som används på kastspön är jättestarka och mycket mjukare än de gamla nylonlinorna och man kommer mycket längre ut från båt eller om man står på land. Jag vet inte det senaste, kanske kommit ännu nyare?
Vid bäckmete var oftast fångst av det vi kallar stenbit, en egen art, en typ av forell som inte blir större än någon decimeter men även kan hända man kan få ända upptill 2 dm. Har likheter i öring.
En tillbakabakablick
kommentar