För kanske 50 år sedan spåddes att oljan skulle ta slut om då 50-år. Nu har 50 år gått sedan dess och det verkar finnas hur mycket olja som helst. Oljebristen verkar inte vara problemet, det är vad oljan skulle orsaka. För den privata delen kan det vara förbrukningen som sprider CO2 som nu man vill ersätta med främst eldrift. Naturligtvis kan listan på utsläpp göras lång till allt som bidrar till CO2-utsläppen.
Oljan har varit vår tids största tillgång för att bygga upp vår välfärd som nu visar sig också ha ett ansikte där vi långsamt skadats. Vem trodde så sent som när Reinfeldt styrde vi skulle få ett sånt scenario som nu sker? Då var det främst skattesänkningar som skulle ”rädda” Sverige. Folk i norr ansågs inte bidra till den ”tillväxt” som ansågs så viktig för landet. At våra (svenska)-skogar och de norrländska malmfälten samt vattenkraften bidrog till Sveriges ”tillväxt” räknades nästan inte. I vilket fall hade de blivit en naturlig del i Sveriges försörjning och den ”tillväxt” som Sveriges södra delar inte minst kunde dra nytta av.
Vi minns när Reinfeldt åkte flyg över våra norra delar och fick idén om att befolka den i det skogliga och vilda land han såg med knappt någon befolkning alls. Inte minst Centern var inne på samma spår, här kunde landet befolkas i oanade mängder. Det nämndes om 30 miljoner flyktingar som kunde ta sin tillflyktsort hit. Siffran 30 miljoner kan vara överdrivet, men ett stort antal beräknades kunna bosätta sig här.
Hur ser det ut idag? D-tea är nu Sveriges minsta kommun – befolkningsmässigt – och har nu tagit den ”ledningen” före tidigare Bjurholm. Visserligen med bara med 1 invånare mindre vid senaste räkningen. De som styr de här små kommunerna häruppe. oftast stora till ytan men litet befolkningsunderlag och därmed små skatteintäkter vilket även torde gälla D-tea är bekymrade. De har inget rejält botemedel och utflyttningarna fortsätter och redan små kommer blir mindre befolkade.
Vad skulle krävas vända trenden? Vi har nu regler som utgår från både från FN och EU att CO2-utsläppen måste ner. Senaste siffran från Italien visar på 48,5 grader. Det är olidligt för oss nordbor, svenska folket och speciellt för oss som bor i Lappland och Norrland. För mig tycker jag det varit en bra sommar om än torr.
Ser vi till utsläppen totalt och inte minst per capita kan vi knappast ligga i topp i Sverige i våra områden och där utflytningarna sker. Om det nu är så viktigt begränsa dessa utsläpp, få bra miljöer för människor varför går den trenden i motsatt riktning? Helt plötsligt har inte mindre utsläpp något värde. Om människor kunde fördelas på större ytor skulle det inte lösa en del av problemet?
Sedan kan vi se de regeringar vi haft under senare tid inkluderat S har befolkningen här långsamt minskat. Det verkar vara trollbundet i den politik som förs att så sker.
Det måste till krafter från den som har regeringsinnehavet som kan försöka ändra i det här. Eller är det redan kört och det enda vi och regeringar kan göra att lägga oss platt?
Problemet för oss är de långa avstånden och våra mindre orter/samhällen ligger långt från varandra och därför mycket svårt, näst intill omöjligt med samordningar. Varje kommun ska sin egen brandkår, simhall och allt annat som kan vara lagstadgat, om än inte men vi måste ha. Tillika personal och olika kommunledningar även skolor måste varje kommun naturligtvis ha. Så visst blir det kännbart ekonomiskt och med det måste det till neddragningar. Hur man löser det här vete sjutton.
Vad som händer i världen i stort återstår att se, om det blir bättre som vi hoppas på eller ännu sämre.
Nu bygger man bilar med förbränningsmotorer som sades skulle upphöra 2030. Hybrider i det här fallet. Jag vet inte vad jag ska tro om att elektrifieringen helt skulle slå igenom. Vi kanske löser ett problem men får ett annat istället. Kanske det ändå inte är så viktigt med ”klimatomställningen” i sig, huvudsaken man kan tjäna pengar och de små miljövänliga kommunerna utplånas helt.
Vad är det som orsakat till hur vi nu fått och som arbetas hårt med att förändra – klimatet. Är det inte kraven på ständig förhöjd standard? Än är vi långt från den verkliga krisen, när vattnen i haven börjar koka. Allt levande dör, vår miljö är så giftig att vi dör av vattnet vi dricker. Först då kanske vi börjar på allvar reagera, men kan vara försent.
Att förändra något kan innebära smärta och det verkar vi vara jätterädda för. Kör på så länge som möjligt verkar ändå det som ligger i bakhuvudet på de flesta.
kommentar