Hampprotein härrör från hampfrön. Hampfrön är ett populärt frö som bland annat kan ätas som mellanmål. Detta eftersom det är relativt lätt att växa och har ett högt värde vad gäller protein- och fiberinnehåll samt omega-6 fleromättade fetter. Hampfrön är också rika på B-vitaminer, järn, mangan, fosfor och magnesium.

Hampaproteinpulver är ett annat växtbaserat tillskott som ökar popularitet. Även om hampa är relaterad till marijuana har den endast små spårmängder av den psykoaktiva komponenten tetrahydrocannabinol (THC). Hampa är rik på fördelaktiga omega-3 fettsyror och flera essentiella aminosyror. Det anses emellertid inte vara ett komplett protein eftersom det har mycket låga halter av aminosyrorna lysin och leucin. Även om det saknas mycket forskning på hampaprotein vid denna tid verkar det vara en bra och alltmer uppskattad växtproteinkälla.

Näringsvärde av hampprotein

Ett typiskt hampproteinpulver innehåller, per 100 g, 45-50 g protein, cirka 15 g kolhydrater och omkring 12,5 g fett. Som du kan se är hampproteinpulverna synnerligen lägre i proteininnehåll än många andra proteinpulver. Som ett kosttillskott behöver hampaprotein konsumeras för dess andra näringskvaliteter utöver protein. Detta är viktigt att förstå eftersom att pulvret annars inte hade fyllt något större syfte. Fettsyraprofilen är gynnsam med 1,3 g mättat, 1,6 g monomättat, 2,3 g omega-3 polyunsaturater och 7,3 g omega-6. Hampprotein är också höga i kostfiber med hela 20g + per 100g. Utöver detta är det även ett bra veganskt proteinpulver. Hampprotein är dessutom rikt på E-vitamin, kalium, kalcium, magnesium och järn.

Varför ska jag pröva hampaprotein istället för vassle eller sojaprotein?

Vassleprotein är inte en naturlig produkt och främjar inte en hållbar industri. Vassleprotein kan ha vissa fördelar, men endast om det används i måttlig utsträckning. Att inta för mycket vassleprotein kan lägga extra tryck på njurarna och även öka kroppsfett. Många bearbetade livsmedel använder soja i sina ingredienser, och studier har visat att trypsinhämmarna i soja stör proteinutjämningen och kan bidra till bukspottskörteln. Soja ökar också kroppens krav på vitaminerna B12 och D. Hampa innehåller ett högre innehåll av essentiella aminosyror än vassle eller soja och har en högre smältbarhet, vilket gör att kroppen kan använda det mer effektivt.

Kalium är ett mineral som är involverad i en mängd olika slags kroppsliga processer. Matsmältning och muskelrörelse representerar några av de många rollerna som kalium har. Eftersom hjärtat är en muskel är även kalium ett element som reglerar dess funktion. Kalium är ett mycket vanligt mineral som finns i en mängd olika livsmedel. För det mesta är det svårt att utveckla en kaliumbrist genom enbart diet. Som vi dock mycket väl känner till har vi på bara 20 år gått allt mer från ordentlig hemlagad mat till mindre nyttig snabbmat. Detta har dessvärre lett till att kaliumbrist blivit vanligare än tidigare. De som har kaliumbrist bör i första hand ändra om sin kost till sådant som innehåller mer kalium. Några av dessa livsmedel är bland annat:

•  Avokado
•  Torkad Aprikos
•  Sötpotatis
•  Spenat
•  Banan
•  Vita bönor

Vad gäller riktlinjer kring rekommenderat dagligt intag bör en vuxen människa få i sig cirka 4700 milligram kalium per dag. En avokado innehåller cirka 1000 milligram kalium.

Kaliumtabletter – Vilka hälsofördelar har kaliumkonsumption?

En ökning av kaliumintaget tillsammans med en minskning av natrium är den viktigaste kostförändringen som en person kan göra för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. I en studie hade de som konsumerade 4,069 milligram kalium per dag en 49 procent lägre risk för dödsfall från hjärtsjukdom jämfört med dem som konsumerade mindre kalium (cirka 1000 milligram per dag).

En minskning av kaliumnivån ger upphov till sänkta blodsockernivåer. En minskning av blodsockret kan orsaka svettningar, huvudvärk, svaghet, skakningar och nervositet. Intag av kaliumklorid och natrium ger en omedelbar befrielse från sådana situationer. Det är också därför diabetespatienter uppmanas att hålla sina kaliumnivåer normala. Detta för att minska risken för oförutsägbara upp – och nedjusteringar i glukos och insulinnivåer genom att stabilisera blodsockernivåerna i hela kroppen.

Kan det vara farligt att få i sig för mycket kalium?

För personer med friska njurar utsöndras överskott av kalium effektivt i urinen utan några biverkningar. Det har förekommit ett fåtal rapporter om kaliumtoxicitet i samband med ett extremt högt intag av kaliumtillskott. Ingen kaliumtoxicitet har någonsin rapporterats i samband med livsmedelskonsumtion.

Att förbruka för mycket kalium kan vara skadligt för dem vars njurar inte är fullt fungerande. Vissa sporttillskott och saltersättningsmedel innehåller höga kaliumnivåer som har kopplats till två fall av hjärtstillestånd. Om dina njurar inte kan ta bort överskott av kalium från blodet kan det vara dödligt på grund av kaliumpåverkan på hjärtat.

Även ett milt fall av järnöverskott kan öka risken för hjärtinfarkt, diabetes och levercirros. Om den lämnas obehandlad kan ett järnöverskott till och med vara dödligt. Kroppen behöver dock vissa minsta nivåer av järn för att kunna upprätthålla produktionen av röda blodkroppar och syretransporten för att förebygga anemi. Av den anledningen är det viktigt att du uppfylller ditt dagliga behov av järn, men se till att hålla dig inom det rekommenderade dagliga intaget för järntillskott.

Doseringsanvisning för järn

Enligt Livsmedelsverket behöver vi mellan 9 och 15 gram järn per dag, där vuxna och små barn ligger närmare den nedre gränsen, och tonåringen samt kvinnor i fertil ålder ligger närmare den övre gränsen. Om du däremot har risk att drabbas för järnbristsanemi eller någan annan sjukdom kan du rekommenderas av läkare att ta tillskott så starka som 50-60mg järn per dag – men rådgör alltid med din läkare först!

Dosering baserat på typ av järntillskott

Beroende på vilket på av järntillskott du använder dig av kan doseringen skilja sig en del. Detta beroende på att olika typer av tillskott innehåller varierande procentandel av järn. Av denna anledningen kan dosen, eller den totala mängden mg som står på burken, av ett järntillskott variera mycket innan du når riskzonen. Till exempel Ferrofumaratillsktot innehåller 33% järn, medan järnsulfattillskott innehåller 20 procent järn och ferroglukonat endast innehåller 12% järn. Se därför till vilken typ av järntillskott du tar och dosera därefter.

Läs mer:

Symptom på järnöverskott

Risken att bli förgiftad av järn när man tar järntabletter är relativt hög eftersom kroppen naturligt utsöndras väldigt lite järn och är därmed inte van vid att hantera höga doser av järn. Naturligt ackumuleras järn i kroppsvävnader och organ, som hjärtat och levern. Om du får i dig för mycket järntillskott kan du få biverkningar som illamående, kräkningar, förstoppning, diarré eller buksmärta. Om du skulle få i dig väldigt höga doser järn kan du dessutom få vätska i lungorna, blodig avföring, metallisk smak i munnen och i värsta fall feber, kraftig huvudvärk eller till och med hamna i koma. Om du skulle känna av något av dessa symptom efter att ha tagit järntabletter bör du genast uppsöka läkare.

Läs mer om järnkosttillskott på kosttillskottguiden

Betakaroten

Betakaroten är ett rödorange pigment som återfinns i frutk och grönt, framförallt i morötter och andra färgglada grönsaker. Namnet betakaroten kommer från grekiska ordet ”beta ”och det latinska ”carota” (morot). Det är det orange/gula pigmentet som ger grönsaker sina starka färger. H. Wachenroder lyckades kristallisera betakaroten från morötter 1831 och kom då på namnet karoten.

Den mänskliga kroppen gör om betakaroten till vitamin A – betakaroten är ett förstadium till vitamin A. Vi behöver vitamin A för en hälsosam hy och slemhinnor, för vårt immunsystem och för bra syn. Betakaroten i sig självt är inget essentiellt näringsämne, men vitamin A är det.

Betakaroten är en antioxidant

Betakaroten, liksom alla andra karotenider, är en antioxidant. En antioxidant är en substans som hämmar oxidationen av andra molekyler – det skyddar alltså kroppen från fria radikaler. Fria radikaler kan skada celler genom oxidation. Så småningom kan de skador som orsakas av fria radikaler orsaka flera kroniska sjukdomar.

Flera studier har visat att antioxidanter hjälper människors immunsystem, skyddar mot fria radikaler och minskar risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa studier har även antytt att de som konsumerar minst fyra dagliga portioner av betakarotenrika frukter och grönsaker markant minskar risken för att drabbas av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Populärt tillskott i Sverige under sommaren

Under sommarhalvåret i norden har betakaroten blivit ett oerhört vanligt tillskott. På kosttillskottsbutiken svensktkosttillskott.se finns en mängd recensioner med positiva omdömen. Bland annat säger användarna att de blir brunare och får en fräschare hud – detta även utan att sola. Ett återkommande fenomen som också tas upp flitigt är att de inte lika lätt bränner sig av solen, något som många annars lätt kan få problem med.
Det finns flera olika aktörer som säljer betakaroteintillskott och kosttillskottguiden.nu har bland annat listat olika sorter. Deras lista hittar du här.
Hur du än väljer att göra själv, om du vill testa betakaroten eller ej, så rekommenderas att se runt efter tillskott som fått bra betyg samt är tillverkade av välkända aktörer.

Har du provat betakaroten och fick du ut någon effekt av det?