Jag tycker att det är lite märkligt att det ofta när det blåser hårt kring våra förtroendevalda plötsligt börjar ordas om att problemet finns i tjänstemannaorganisationen. Att det nu hojtas högt om tjänstemannastyre från en perifer VK-bloggare må väl vara hänt, men inte desto mindre visar det på en bristande insikt för grundproblemet. Tidigare under året har Moa Brydsten och Hans Lindberg också valt att skylla ifrån sig på tjänstemännen när det gäller hanteringen av skolfrågan och det är desto mer allvarligt. När de nu sitter tysta och ser på medan Ann-Christine Gradin grillas i medierna så gör de indirekt samma sak.

Det vore därför klädsamt om Moa nu klev fram och sa något i stil med:

Ursäkta mig, men det är inte bara Utbildningsdirektörens fel att ärendet med den ”hemliga” konsultrapporten, och faktiskt hela skolfrågan, misskötts på detta monumentala sätt! Det var faktiskt jag, Moa Brydsten, som gav henne direktiven och sa åt henne hur vi ville att detta skulle smusslas undan från offentlighetens ljus. Det är jag som är den skyldige…

Är det alltid någon annans fel?

Det torde vi det här laget vara ganska uppenbart för de allra flesta att vi som oförtrutet kämpat på och försökt få fram sanningen kring hanteringen av skolfrågan i Bullmark till sist har fått bekräftelse på att vi hade rätt! Moa Brydsten och övriga ansvariga politiker spelade inte med öppna kort. Lögner och mörkläggning toppat med en rejäl dos hyckleri var den strategi de valde för att köra över medborgarna och oliktänkande politiker! Jag återkommer till detta i ett par inlägg här framöver, för det här inlägget ska handla om att skylla ifrån sig…

Under resans gång så har vissa ledande politiker, med rätta, blivit ganska hårt ansatta i medier och på sociala medier med anledning av deras agerande i skolfrågan. Det här är absolut inget unikt och det hela är egentligen ganska logiskt. För i stort sett fungerar det som så att ju större klavertramp en politiker gör desto större blir också drevet. Politiker med självinsikt brukar när detta händer vara klipska nog att göra en pudel och erkänna sina misstag. När de gör så brukar drevet mildras och de kan ibland till och med bli förlåtna, för alla kan vi ju faktiskt göra misstag.

Umeås S-ledning med framförallt Hans Lindberg och Moa Brydsten i spetsen valde dock en helt annan väg. De vägrade helt enkelt erkänna att misstag begåtts, de fortsatte med lögnerna och mörkläggningen. De tvingade igenom ytterligare beslut där ingen förutom de själva fick se på underlagen. De blåste till och med en av sina egna S-föreningar. (Ja även ni i S-föreningen bör vid det här laget inse att ni bara var en bricka i deras elaka spel, även från ert håll vore det klädsamt med en liten pudel… För inte ens ni kan väl fortfarande tro på löftet om att ”gammskolan” skulle vara en långsiktig lösning??? )

Den väg S-ledningen valde ledde obönhörligen till att drevet eldades på ytterligare, det är ju ganska naturligt att det blir så när någon som blivit ertappad med handen i syltburken fortätter att blåneka…

Det är dock ganska intressant att det från S-håll har uttryckts förvåning över att opinionen aldrig avtog i skolfrågan! Jag har svårt att förstå deras förvåning eftersom det trots allt är de själva som hela tiden fortsatt att mata elden med nytt bränsle, allt mer explosivt material dessutom…

I den långa process av förnekelse vi fått följa under året så har det funnits ett återkommande tema. Eftersom Moa och Hans i sina egna ögon verkar vara ofelbara så måste det ju självklart vara någon annans fel, eller hur! Det har pekats finger åt alla möjliga håll. Medier och sociala medier har självklart fått en släng av sleven, helt i den gode Lennart Holmlunds anda. Men det som är allra mest osmakligt är att de i sin iver att bedyra sin egen oskuld dessutom valt att skylla på tjänstemännen. Det här har vi dock sett tidigare också så det är inget nytt. T.ex. när Hans Linberg gav den fullständigt vansinniga ordern om vandalisering av ett konstverk i en gångtunnel. Här försökte han med berått mod ljuga och skylla på en tjänsteman för att rädda sitt eget skin, fast det är väl bortglömt vid det här laget…

Nu tänker inte jag kliva fram och säga att tjänstemännen är ofelbara, de har också en del på sitt samvete i den här frågan. Det tyder dock på en obefintlig självinsikt att som politiker skylla på tjänstemännen så fort det börjar blåsa lite snålt. Att dessutom som vissa låtsastyckare gör nu, att börja gorma om att Umeå har ett tjänstemannastyre och att allting är tjänstemännens fel är ju direkt löjeväckande. Om det nu skulle vara så att det är tjänstemännen som styr så är det faktiskt inte deras fel! Ansvaret ligger som alltid hos politikerna, vilket de också är väldigt tydliga med när det går bra… Men ett svagt ledarskap skapar problem ner genom hela organisationen och med tanke på det miserabla politiska ledarskap Umeå har just nu så får vi nog vara glada att det inte är värre.

För på fullt allvar, ingen tror väl ändå att Ann-Christine Gradin bara så där utan vidare helt på eget bevåg gick och beställde en besiktning av skolan i Bullmark. Självklart så kom direktiven från Moa Brydsten (och ev. Elmer Eriksson (M) som också sitter i presidiet), så ansvaret vilar självklart även här på politikerna. Tjänstemannen i fråga gjorde säkerligen bara som hon blivit tillsagd. Men det kanske ingår i tjänstebeskrivningen för högre tjänstemän i Umeå kommun att man skall vara beredda att offra sig när politikerna gör grova misstag. Med tanke på alla grova misstag våra ledande politiker gör så kommer vi i så fall snart att ha en akut brist på högre tjänstemän i Umeå…

Det verkar finnas en bestämd hackordning som används av en del socialdemokrater här i Umeå när de känner sig tvungna att skylla sina egna tillkortakommanden på någon annan:

1. Först och främst så måste det ju vara Alliansens fel, för den förra regeringen verkar inte ha gjort något rätt.
2. I andra hand så måste det handla om en global mediekonspiration där framförallt VK måste anses vara ansvariga för allt elände som inte kan skyllas på alliansen.
3. När det inte är alliansens eller VK’s fel och inget annat fungerar så kan man ju alltid skylla på tjänstemännen, för de fyller ju ändå ingen funktion…
4. I vissa extrema fall så kan det också vara medborgarnas fel, särskilt om de bor på landsbygden…