Käre Kyrkoherden,

livets resumé närmar sig och jag dristar mig att vördsamt be om seriöst handläggande. Bäst jag lever så ska jag dö. Så är det för alla. Ja visst, men nu hittade NUS en 30 mm onödig ingrediens i mitt huvud, som de remitterar ner till Uppsala. Uppsala är en trevlig stad och det är bara att hoppas att varmkorvsgubben står på Fyristorg, fast han målade korvarna svarta för han hade sorg.

På tal om sorg, min farfar Karl A Svanberg var hederskyrkvärd i Granö Kyrka när den 1954 var ny. Året därpå blev det fel på pannan nere på hans sågverk. Han förgiftades och somnade in under natten. Det minns jag, ett av mina första minnen, det var jag och min far, som var ner och tittade till honom på morgonen, han låg där så stilla men var mer som blå på undersidan där nattskjortan glipade. Far sa att farfar farit upp till himlen, tror jag det, han hade alltid hemkokta karameller i vedlådan.

Jag har försökt att påtala intresset av en minneslund vid Granö kyrka. Det finns i Vindeln k:a och Åmsele k:a. Jag gick ut en(1) vårdag, den 2015-03-18 och samlade in fyra (4) ark namnunderskrifter från intresserade ortsbor. Lämnade in listorna med vördsam förhoppning. Jag vet inte hur många gånger jag tagit kontakt för att få hjälp till anordnandet av minneslund vid Granö kyrka.

”Man skull kunna säj: Va sitt e ti…   Jett va missönna.”

Är det nu så att Uppsala inte klarar biffen ”å man jett ställ op stövlen”. Då är goda råd dyra. Hur i denna värld ska jag se fram till hädanfärden då? Ett vet jag, jag kommer inte att ligga och damma i Vindeln eller Åmsele. Då blir det olyckshändelse i handhavandet av askurna. Den faller plötsligt på Granön 2 och får damma till i fädernes jorden. Det finns aska i öppenspisen i reserv, det är ändå jag som kapat, kluvit, staplat och bränt, de är nästan jag.

Min högsta önskan är en minneslund vid Granö kyrka och en energismart slutvinjett på livet. Jag förespråkar att de mina höjer volymen vid  Amasing grace  och då Elvis Presley framför How Great Thou Art ur ett gospelalbum från 1967. Elvis låt heter ”O store Gud” på svenska.

Fast ser man till hur jag framfört mitt liv, så har jag inte stor förhoppning. Min mor blev visserligen prästvigd i Linköping, dessvärre blev jag inte döpt, inte konfirmerad och inte gift, men jag har tre trevliga och självgående barn. Och jag har betalat kyrkoskatten varje år.

Solsken på Uppsala och på den som får till minneslunden.

4 kommentarer

  1. Maria

    Varför har inte vi en minneslund i Granö? (Vi har ju en kyrkogård) Jag tror att det intresset för minneslundar ökar då många idag inte vill att anhöriga ska behöva ta hand om en gravplats, alternativt betala dyra pengar för att en gravplats ska skötas om. Jag och säkert många andra vill nog inte att askan ska begravas eller spridas i en minneslund på någon annan ort där man inte har någon som helst anknytning bara för att det inte finns någon minnselund vid ens egen kyrka.
    Jag har kontaktat Svanska kyrkan via deras hemsida angående detta och det stod att jag skulle få svar inom några dagar så vi får se vad de säger om frågan.

  2. Birgit E

    Men kära söta, hoppas du får gå segrande ur denna striden. Vi ska ju ses i sommar om inte förr.

  3. Anna-Lena Johansson

    Du har Guds gåva med ord! Det är alltid ett nöje att läsa dina kommentarer och man får lätt ett leende på läpparna dock blev det ledsamt idag med dessa nyheter du skriver om.
    Jag önskar jag kunde ge dig trygghet och glädje i framtiden och många många fler leenden. Det ska vi se till att få! Mer skratt och många leenden… Många lever ”för i morgon, för nästa år, om 10 år..” och många glömmer att ”leva i nuet”. Ta vara på dagen vännen och gör det med ett leende om du kan och orkar. Jag ska hjälpa dig med orken ska du se.

    Jag hoppas verkligen att Granö’s vackra kyrkogård som ligger så vackert vid älven, får en efterlängtad minneslund så som många andra kyrkogårdar har.
    Din vän

  4. Viktoria SvanbergEklund

    Johanna pratar jämt om dina hönor.
    Hon hälsar att hon vill gärna vill träffa dom igen i sommar..
    Johanna säger ”Carola hon har många hönor och dom picka mig i handen”.
    Johanna fick mata hönorna genom att ha mat i handen.

    Det är kul att åka upp och hälsa på morfar och sen att gå över till hönorna.

    Jag vill och hoppas att du har många år kvar att leva och lära ut grejer,inte bara till mig utan även till din barn och barnbarn.

    Mitt bästa minne var när jag hälsade på sist och jag bjöd på smörgåstårta och du säger ”man kan nästa tro att du tycker om mig”mig.

    Nej vi tar en 20årsperiod i taget.

    Vi ses syns och hörs.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>