Åsa Ögren

Ön utmanar det traditionella byggandet

Av , , Bli först att kommentera 3

Vid en interpellationsdebatt vid dagens kommunfullmäktige ställdes frågan om man kan bygga höghus på Ön. Jag vet inte riktigt hur den frågan har uppstått men i arbetet med planeringen av Ön finns inget som motsäger högre hus. Tvärtom.

 
När kommunfullmäktige tog beslut om att bebygga norra änden av Ön följde ett hållbarhetskrav med i beslutet. Att bygga hållbart och modernt innebär förstås utmaningar. Man kan inte ta en tomtruta och sätta dit ett höghus och på så sätt klara höjden men totalt misslyckas med hållbarheten. Man kan inte heller ta en tomtruta och bygga fyra parhus och säga att man klarat hållbarheten.
 
Den ekologiska hållbarheten kräver att man optimerar tomtrutan med ett högt exploateringstal men att man lämnar grönytor och strandområden, kanske även lägger gräs på tak för att underlätta den biologiska mångfalden. Bilen måste nedprioriteras, kanske helt exkluderas, för att hållbarheten ska uppnås.
 
Den ekonomiska hållbarheten kräver att man bygger energisnålt med låga driftskostnader och med bra materialval. Även optimeringen av exploateringen ger en bättre ekonomi för byggherren och därmed lägre boendekostnader.
 
Den sociala hållbarheten kräver att man bygger stadsmässigt med tydliga gränser mellan vad som är det offentliga rummet och vad som är det privata rummet. Gårdar där barn kan leka, ett stadsrum där de gående prioriteras och där bebyggelsen är varierad och spännande.
 
Modern stadsplanering förordar variation i både höjd och utförande. Den fördjupade översiktsplanen ger dessa möjligheter och kvalitetsprogrammet gör att helheten garanteras. Det viktigaste nu är att kommunen fördelar marken till många olika byggherrar och att vi medger och bejakar olikheter i arkitektur.
 
Min uppfattning är att nu är det upp till konsult- och byggföretagen i Umeå att anta denna utmaning och skapar något nytt, något hållbart och något attraktivt. Förutsättningarna finns att göra norra Ön till ett fantastiskt stadsnära bostadsområde men även för att sätta Umeå på kartan. Här kan vi skapa ett besöksmål för byggbranschen från hela världen liknande Hammarby sjöstad men mycket modernare, hållbarare och bättre.

Vi är många som tycker om stugorna på Nydala

Av , , 14 kommentarer 1

1984 tog kommunfullmäktige i Umeå beslutet att fastställa Nydala-området till park. Framsynta politiker insåg att området skulle komma att bli ett viktigt rekreationsområde för Umeås växande befolkning. Genom att göra området till parkmark prioriterade man det allmännas tillgång till Nydala före en fortsatt privatisering. Socialdemokraterna har alltsedan dess fortsatt att agera konsekvent i frågan om Nydalastugorna.

 
Borgarna sprider gärna bilden av att vi sossar vill riva stugorna, de säger att beslutet sakta kväver området och de påstår också att vi vill driva bort de föreningar som uppehåller sig i området. Inget kunde vara mer felaktigt.
 
Vi socialdemokrater kommer även fortsättningsvis att göra området mer tillgängligt för allmänheten. Satsningar på äventyrsparken och på att utveckla GC-stråket runt sjön samt ett konsekvent förhållningssätt att mota bebyggelsetrycket och värnandet av sjönära skog är bevis nog. Jag hoppas att First Camp och de föreningar som har sin verksamhet i området också känner stödet. Skulle det komma fler föreningar som vill nyttja en Nydala-stuga till att erbjuda en öppen publik verksamhet så är det troligen fullt möjligt efter en politisk prövning i nämnden.
 
I arbetet med den fördjupade översiktsplanen finns tjänstemannaförslaget att införa en detaljplanebestämmelse som man föreslår ska bevara stugorna. Detta är en villfarelse som måste bli känd. I byggnadsnämnden har jag genom åren sett alltför många exempel där enskildas önskan prövats mot bevaranden, kulturmiljö och allmänt intresse. Dokumenterat värdefulla hus har fördärvats och ibland även rivits av privatpersoner.
 
Så snart man ändrar bestämmelsen till fritidshus/stuga eller liknande så innebär det också rättigheter att bygga om, komplettera och modernisera. En privat totalrenovering innebär, oavsett bestämmelsernas utformning, en total överkörning av den nuvarande viljan och ambitionen till bevaranden i Nydalastugorna. Vi socialdemokrater anser att det finns ingen som helst anledning att släppa loss denna idag säkert inlåsta utvecklingen av Nydala-området och vi tror inte ett ögonblick på att de privata intressena skulle vara så idealistiska att kulturmiljön skulle kunna bevaras. Vi vill inte ens ta risken.
 
Min uppfattning är att de borgerliga partierna är svaret skyldigt om hur de tänker sig den fortsatta utvecklingen av Nydala. Det ärligaste vore att dom tydligt berättar att dom har inget emot en privatisering för det är precis vad deras linje leder till.
 

Prime-soppa

Av , , Bli först att kommentera 4

Under alla mina år som aktiv socialdemokrat har folkrörelsen varit det som attraherat mig och engagerat mig. När kloka vidsynta vanliga människor möts och byter erfarenheter om vardagens utmaningar, orättvisor och motgångar. Det mäktiga i att i dessa möten gemensamt forma en politik som sedan omsätts till konkreta beslut i valda församlingar. Jag har i partikongresser sett och hört medlemmar från hela landet vittna om vilken politik som skulle göra livet mera jämlikt och uthärdligt för alla. Alla tycker inte lika. Högt i tak i debatten, sen går vi till beslut och sedan sluter vi leden. Enade vi stå – söndrade vi falla.

 
Jag må vara idealist och jag tror gärna människor om gott men det som händer just nu i det socialdemokratiska partiet gör att till och med jag börjar tvivla. Idag känner jag mig både desillusionerad och stridslysten.
 
Aftonbladets avslöjanden att PR-byrån Prime i maskopi med Svenskt Näringsliv använt tidigare s-märkta konsulter till att strategiskt ändra på det socialdemokratiska budskapet så att det upplevs som mera tillväxtvänligt gör mig förbannad. Inte för tillväxtpolitiken i sig, för socialdemokratin har alltid varit tillväxtvänliga. Utan för att vi, det socialdemokratiska partiet, låter oss köpas och för att vi låter någon annan formulera, och omformulera, vårt politiska budskap.
 
Hela valrörelsen hörde jag partikamrater som uttryckte besvikelse över att vi inte nådde ut med våra kongressbeslut och med vårt politiska budskap. Däremot fick media hela tiden tag i utspel och uttalanden som inte låg i linje med kongressbesluten. Dessa blåstes upp, basunerades ut och utgjorde under en stor del av valrörelsen bilden av det socialdemokratiska partiets valbudskap. Nu vet vi varför. Eller ingår även dessa mediala avslöjanden i kampanjen mot socialdemokratin?
 
Min uppfattning är att ett starkt socialdemokratiskt parti behöver själva kompetensen att lägga upp en strategi för hur vi med kongressens beslut som grund ska vinna väljarnas förtroende. Denna strategi ska bygga på ideologi och på politikens innehåll. Inte på personfrågor eller glättiga fyrfärgstryck!
 
Min uppfattning är också att vi vinner inga val utan att optimera och ställa vår folkrörelse på fötter. Kampanjer och PR-jippon gör oss precis så sårbara som nu avslöjas.

Känslorna svallar

Av , , Bli först att kommentera 4

Sverige spelar ishockey på TV ikväll. I går spelade svenska damerna handboll. Här hemma blir landskamper alltid en spännande tillställning. Särskilt som dessa båda matcher utvecklade sig. Sverige i underläge inledningsvis, sedan en upphämtning och jämt ända till slutsignalen.

 
Nu är det inte så att vi alla sitter klistrade vid TV:n och ser varje rörelse, följer varje pausdiskussion eller ens ser hela matchen. Det som händer här hemma är att svärfar sitter framför TV:n och lever sig in i matchen. När matchen är slut finns inte ett okvädningsord osagt om domaren. De svenska spelarna får också höra högljudda salvor om vad de borde göra och hur usla dom är.
 
Min uppfattning är att det är förslösad energi att sitta och skrika framför TV:n. Jag hoppas ni förstår att ett OS eller ett VM blir fullständigt olidligt om Sveriges matcher blir jämna.
 
Det härliga med detta är ändå förmågan att se TV med sådan inlevelse och med det engagemanget. En bra egenskap att känna samma hetta då nyheterna visar utsatta människor i nöd och barn som far illa eller en tår i ögat då Svenska hjältar får sin utmärkelse. Mänskligt.
 

Enkelt med kontakt om man har nätverk

Av , , 1 kommentar 4

2007 blev Umeå utsedd till Sveriges IT-kommun. Juryns motivering var att Umeå lyckats med både bredd och innovationsförmåga vi har en välutvecklad webb. Men vad har hänt sedan dess? Hur väl står sig Umeå på IT-området, inte bara de interna kommunala verksamheterna. Vilka verktyg skulle näringslivet uppskatta att vi utvecklade?

 
Jag vet inte ifall ni varit med om att hotell fortfarande tar betalt för att man som gäst ska få tillgång till det trådlösa nätet? Eller försöka döda väntetid på flygplatsen och tvingas logga in med visa-kortet för att få åtkomst till nätet? De fiffiga tjänster som bl.a. kommunen erbjuder där vi kan ställa in timern på motorvärmaren, boka konferenslokal och inte minst alla mail-funktioner vi alla behöver dagligen, detta skapar förväntningar på tillgång till trådlöst nät.
 
Jag vet ju att det finns donglar, puckar och annat som säljs för att det finns ett behov av åtkomsten till nätet men om Umeå ska ta nästa steg i IT-utvecklingen bör vi se oss om i världen och se vad som sker. I San Fransisco, Philadelphia och New Your erbjuder invånarna gratis trådlöst internet i stadskärnan. Skellefteå kommun har valt trådlöst istället för fiberkabel till invånarna, i och för sig av kostnadsskäl men ändå framsynt.
 
Min uppfattning är att Umeå bör i samarbete med kommersiella operatörer utforma ett system för hur vi ska kunna erbjuda trådlöst internet på utvalda platser i staden. Det handlar inte om att snylta eller inkräkta på en fungerande marknad. Omfattningen och kapaciteten måste balanseras på så sätt att det upplevs som stimulerande även för marknadsaktörerna. Då kan entreprenörerna istället fokusera på att utveckla tjänsterna i nätet och volymerna som efterfrågas för att klara nedladdning av t.ex. filmer. För Umeå och stadens attraktionskraft är nog detta helt rätt och det uppskattas säkert även av entreprenörerna.
 
Därefter kan vi fortsätta den spännande utvecklingen. I ett trådlöst offentligt nät skulle t.ex. även ip-telefoni kunna erbjudas. Kanske kan man samverka med Google, Yahoo eller någon annan operatör som kan tycka att Umeås utveckling på IT-området är intressant att följa och bidra till.

Sjukt dyra vaccinationer med sjuka följder

Av , , 1 kommentar 4

Jag tillhör inte de många miljoner svenskar som rusade iväg och vaccinerade mig då svininfluensan för ett och ett halvt år sedan utsågs till en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO. Men skälet till detta var inte att jag hade anledning att misstänka biverkningar eller att jag ifrågasatte själva omfattningen av influensan och inte heller dess omfattande spridning. Skälet var istället att jag med säkerhet ville att alla riskgrupper först skulle få sitt vaccin. Det var ju så situationen presenterades för oss medborgare.

 
Det visar sig sedan att jag och alla andra svenskar blivit mer eller mindre lurade. En utvärdering av insatsen visar nämligen att det kan ifrågasätta huruvida denna influensa var mer pandemisk än någon annan vinteråkomma som vi årligen drabbas av. Visst kan man säga att det är lätt att vara efterklok men då man idag ställer sig frågan om regeringsinsatsen var rimlig och väl avvägd så vill jag att slutsatsen ska harmoniera med utredningens och vila på ett seriöst reflekterande av ansvarig minister.
 
Att vaccinera hela svenska befolkningen till en kostnad av 1,5 miljard ifrågasattes då det beslutades och nu då kritiken växer säger biträdande socialminister Maria Larsson (KD) med särskilt ansvar för de personer som man utpekade som riskgrupp, barn och äldre, utan att blinka att hon skulle ta samma beslut idag ifall hon ställdes i samma situation.
 
Jag tycker att man verkligen måste fråga sig vem som startar och knäsätter den bild av influensor och epidemier som ges i media och som skrämmer skiten ur oss medborgare. Vem aktualiserar massvaccinationer och andra insatser som följer i spåret av svin- fågel- eller andra influensor.
 
Kan man misstänka att ministern lyssnar mer på den ansvarslösa och cyniska läkemedelsindustrins lobbyister än på den utvärdering av insatsen som nu växer fram? Utvärderingen som visar att det också finns starka samband till biverkningen Narkolepsi som i stor omfattning drabbar barn, helt onormala 43 stycken. Det betyder att de som skulle skyddas har istället drabbats.
 
Min uppfattning är att ministern bör fundera mer än en gång innan hon nästa gång betalar ut 1 500 000 000 skattekronor som bidrar till en överkonsumtion av läkemedel och som också leder till livslånga biverkningar.

Coachens omöjliga uppdrag

Av , , Bli först att kommentera 6

”Sitta rätt, titta rätt och älska dig själv” ”Rätt andning och rätta tankar” och ”Hur man ska uppföra sig”. Tror ni att detta är grundkurs för tonårsföräldrar eller havandeskapsterapi som beskrivs med dessa citat? Nej, det är rubrikerna på några av de aktiviteter som erbjuds våra arbetslösa ungdomar via den borgerliga uppfinningen jobbcoacher.

 
Sverige har 25 % ungdomsarbetslöshet. En fjärdedel av generationen som idag är mellan 16 och 25 år. Det spelar ingen roll om vi jämför med EU-länderna eller med USA, Sverige har flera procent högre arbetslöshet och då spelar det ingen roll vilken typ av statistik man använder sig av, hur man grupperar ungdomarna eller om man försöker skylla på någon synvilla. Dessa ungdomar har ingen möjlighet att försörja sig själva. De går på bidrag!
 
Vi socialdemokrater har alltid mött arbetslöshet med fortbildning och utbildning. Ungdomspraktik och lärlingssystem är relativt nya tillvägagångssätt men senaste s-regeringen provade med framgång. Detta för att ungdomarna inte skulle förbli i passiv sysslolöshet.
 
Den moderatledda regeringen som ansvarar för den gigantiska arbetslösheten idag har valt en helt annan väg. Man har gjort den arbetslöse själv ansvarig för sin arbetslöshet. Man stryper stödsystemen efter filosofin att tvinga den enskilde att acceptera vilket erbjudande som helst och till vilka usla villkor som helst efter principen ”Hungriga vargar jagar bäst”.
 
Ett helt främmande inslag i arbetslöshetsbekämpningen är Jobbcoacherna. 820 olika företag har tillsammans fått en miljard kronor av regeringen. 1 000 000 000 kronor!
 
Med pseudovetenskapliga metoder och kvasikompetens inom hypnos, healing och terapi kan dessa konsulter kvittera ut pengar för att överföra ansvar, skuld och vanmakt på dessa ungdomar. Detta tillåts fortgå trots att det uppenbarligen inte gör någon nytta – 25 % ungdomsarbetslöshet talar sitt tydliga språk.
 
Min uppfattning är att ingen offentligt finansierad verksamhet kan tillåtas att förslösas på detta sätt. Och det som förslösas är inte bara skattepengarna, det är en fjärdedels generation medmänniskor som behövas för att medverka till att utföra viktiga jobb i vår gemensamma arbetsmarknad. En arbetsmarknad som behöver en politik som leder fram till nya arbetstillfällen.

Lagen ska stödja utveckling inte utmana hållbarheten

Av , , 2 kommentarer 7

Tanken bakom Lagen om offentlig upphandling (LOU) är att motverka korruption och skapa rättssäkra och rättvisa förutsättningar för de aktörer som utför uppdrag åt offentlig sektor. Lagen är oerhört detaljstyrd, övervakad och numera även testad vid ett otal överprövningar då anbudslämnare gärna överklagar upphandlingar och på så sätt får lagen testad.

 
Detta måste man ju säga är både vällovligt, viktigt och bra men jag måste säga att det är verkligen inte lätt att följa lagen till punkt och pricka samtidigt som man säkerställer sig om att man köper varor och tjänster med den kvalité vi vill ha. Ofta, väldigt ofta, hamnar vi i situationer där upphandlingen överklagas, där upphandlingen vinns av någon som hittat kryphål eller där det visar sig att de krav vi ställer inte går att specificera i upphandlingsunderlaget.
 
Min uppfattning är att vi måste kunna ställa krav på miljö, på arbetsvillkor och på andra prioriteringar som gör att vi i offentlig sektor medverkar till att näringslivet levererar långsiktigt hållbara varor och tjänster.
 
Jag har också uppfattningen att vi politiker bär ett stort ansvar att följa lagen även om vi tycker att den i många hänseenden sätter käppar i hjulen för oss. Det vore därför insiktsfullt och till hjälp om vår regering tog beslut om att införa definitionen ”tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” på en rad vitala samhällstjänster och funktioner. Tyvärr har de senaste årens regeringsbeslut fiskat efter konkurrens och marknadstillträden där det egentligen inte känns naturligt eller möjligt ur ett samhällsperspektiv som bygger på ansvar och långsiktighet. Detta medför på sikt att LOU i sin tillämpning riskerar skapa brister i viktiga samhällsfunktioner.
 
Min uppfattning är att ingen medborgare, marknad eller politiker kan försvara de konsekvenser som följer av att LOU tillämpas på så sätt att t.ex. medborgarnas avfall transporteras omkring på landets vägar istället för att nyttjandegöras i enlighet med närhetsprincipen och hållbarhetsmålen. Det finns många viktiga samhällstjänster och infrastruktur som äventyras ifall marknadstillträden prioriteras till varje pris.
 
Några ärenden har i sin överprövning hamnat i EG-domstol och kommer att leda till viktiga prejudikat men det tillkommer hela tiden nya prövningar. Den yttersta finurligheten då det gäller LOU tror jag ändå att Skellefteå kommun står för. De innerstadsbussar som trafikerar stadens gator, Skelleftebuss, har inte upphandlats, har inget avtal med kommunen och har inte heller någon ersättning från kommunen vilket skulle leda till att man troligen inte omfattas av LOU. Konkurrensverkets jurister och byråkrater sliter nu sitt hår och ska granska det fiffiga upplägget.

När framtiden kom till stan

Av , , Bli först att kommentera 5

Vanligtvis består dagarna av oerhört konkreta ärenden som kräver min uppmärksamhet i detalj, här och nu. De senaste dagarna har jag varit på seminarier och aktiviteter som syftat till att lyfta blicken och vara lite visionär. Det kanske är en slump men troligen är det så att olika organisationer så här efter valet passat på att bjuda in till samtal om framtiden. Mycket inspirerande. 

Kairo Futures är ett företag som jobbar med trendspaning och försöker sia framtiden. Dom menar att vi kan vänta oss en allt snabbare utveckling och spridning av teknisk utveckling och forskning. Nya värderingar och livsstilar växer fram samtidigt som vi kan förvänta oss ett ökat hållbarhetsfokus och en snabbare förändringstakt. Den offentliga ekonomin blir alltmera ansträngd samtidigt som befolkningen förväntas bli alltmer krävande och kunnig vilket gör att komplexiteten i beslutsfattandet ökar.
 
Cerum på Umeå Universitet har lagt fram sin konjunkturrapport för Västerbotten. Den visar att vi visserligen har ett födelseöverskott i länet men att det kommer att vara avgörande att vi också kan attrahera nya medborgare att flytta hit, tjäna sitt uppehälle här och investera här. Vi måste bli bättre på att vidareförädla råvaror och satsa på värdeskapande företag och verksamheter. Men vi måste också bejaka och stödja utvecklingen i tjänstesektorn.
 
Näringslivsservice i kommunen har påbörjat en satsning på en företagslots i kommunen. I det arbetet fick jag i tisdags lyssna på bl.a. Jan Gunnarsson från värdskapet.se. Han har specialiserat sig på att föra ut budskapet om hur vi i offentlig sektor ska förmå agera mera välkomnande. Vi fick också höra hur det kan vara för en företagare att möta klyftan mellan entreprenörskap och myndighetsutövning. Mycket tänkvärt.
 
Idag lyssnade jag på flera konsulter som unisont hade samma budskap och det var hållbarhet, samverkan och modet att agera utanför boxen. Det var branschorganisationen STD, Svenska teknik & Designföretagen som firar 100 års jubileum genom att ge en rad föreläsningar.
 
Gemensamt för alla dessa inspel till mig och min politiska vardag är att de utgör en kunskapsbas och insiktsbank som stöd för de politiska ställningstaganden och prioriteringar som jag gör i vardagen. Alla dessa konkreta beslut som ska tas måste vila på en god analys av verkligheten och vart vi är på väg.
 
Min uppfattning är att vi behöver bli mycket bättre på att analysera och ta till oss omvärldsfakta så att våra politiska beslut inte hamnar snett, siktar fel och inte erkänns av de företag och organisationer som vi måste interagera med för att få utväxling av vår politiska vilja.

Det är insatsen som räknas inte rankingen

Av , , 2 kommentarer 9

Jag har idag varit på en utbildningsdag som ingår i kommunens satsning på Företagslots. Detta är en fråga som diskuterats många gånger de senaste åren. Ett av skälen till detta är den kommunranking som Svenskt Näringsliv årligen gör till ett medialt jippo och som skapar en allt annat än saklig debatt kring frågan.

 
Moderaterna brukar i fullmäktige realtera till denna ranking och anser den vara viktig. Man har också motionerat om ambitionen att ta sig upp på den rankingen och att det också skulle utgöra ett mål i den kommunala planeringen. Så blev det inte men däremot har vi nått en politisk enighet om att införa en s.k. företagslots.
 
Min uppfattning är att det finns fog för att ifrågasätta både vederhäftigheten och betydelsen av Svenskt Näringslivs ranking. Däremot stödjer jag målsättningen att förbättra relationerna med Umeås företagare och att skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet. Jag tror också att man vinner på att använda den politiska viljan och energin på att fokusera på vad som är möjligt att göra för att förbättra relationerna med näringslivet i Umeå.
 
Umeå kommun har ju en ambition om att vinna utmärkelser och vi använder sedan dessa utmärkelser i marknadsföringen av kommunen. Frågan är vilka utmärkelser vi politiskt strävar efter och väljer att lyfta fram.
 
Jag kan notera att borgerliga politiker valt att inte tala om den globala klimatrankingen. Skälet är säkert att Sverige har rasat från topp10-listan till 45. Tvärtom väljer Andreas Carlgren i DN-debatt förra veckan att beskriva Sveriges miljöpolitik som framgångsrik.
 
Min uppfattning är att vi i kommunen inte kan låta oss nedslås av den nationellt förda politiken på miljöområdet. Vi bör istället ha målsättningen att nå Naturskyddsföreningens utmärkelse Sveriges bästa klimatkommun. Förra året hamnade vi på sjätte plats. Jag vet att vi har potential att nå förstaplatsen och jag känner att en sådan målsättning skulle sporra oss. Och denna ranking är vederhäftig och gör det möjligt att genom kloka beslut nå förstaplatsen.