Livet med Familjen Brönemyr

Inget är omöjligt, ibland tar det bara lite längre tid

Klädkaos.se

Av , , Bli först att kommentera 10

Äntligen är det helg för Cilla. Hade jag inte vabba förra onsdagen hade jag jobbat i 10 dagar i rad…. Då har det inte bara varit bara vanliga pass utan massa kurser och akutmöten. Känns så otroligt skönt att va hemma med lillsjuklingen i dag. 

 

Så varför vila… Lika bra att börja sortera vinterkläder, vilka som kanske passar till hösten och vilka som är försmå… 

Rast på jobbet…

Av , , Bli först att kommentera 5

 Rätt skönt att lägga omkull sig när man varit i gång på jobbet sedan 9:00 och jobbar till 23:00. 

Hann hem en sväng i dag och pussa på familjen. Theodor är fortfarande lite hängig men luftrören var betydligt mer öppna. Men det var rätt trötta gossar som kom hem kl 04:00 i natt. Mamma som man är var jag ju vaken rätt mycket och sprang upp för att höra hur det hade gått. Bara duktiga grabbar jag har än fast de blev lite fel personnummer hahaha 

 

 

Grabbarna till akuten

Av , , 1 kommentar 7

 Vi avslutar eller om man vill påbörjar veckan med ett Falsk krupp anfall på Lillvildingen.  Inge kul. C fick det rätt ofta när hon va liten så hon tog det hela med ro. De gör inte T. Herregud va rädd och stressad han blir. Jaja så nu har grabbarna åkt till akuten för att få andas lite. Roligare kan man ha 2 på natten. 

 

Äntligen hemma

Av , , Bli först att kommentera 5

Efter givande och bra föreläsningar om fritid inom funktionsnedsättningen så blev det akut jobb till nu. Känns skönt att få krama sin familj lite extra mycket då när man sett och hört allt i dag.

I morgon blir det svärrisarnas hus på dagen så vi hoppas väl på lite nya roliga kort hahahahaha i deras guldgruva.

Nu är det soffhäng med dottern och se klart på Lets dance.
Sköt om varandra!

6 månader sen han dog…

Av , , 2 kommentarer 5

6 månader sedan pappa dog, 5 månader sedan vi hade begravning med honom. Den konstigaste men ändå bästabegravning jag varit på. Allt var så mycket pappa Kennet en Kennet!

 

De är så sjukt att våra liv bara rullar på som vanligt och varjegång vi åker hem så förväntar man sig att pappa ska va hemma, eller att när mamma ska komma hit så förvänta man sig att pappa ska komma lunkandes med kepsen på sne och Kiwi dragandes i kopplet. Men så är det inte. Inte alls, Aldrig mera… Aldrig mera!

Mamma hon är stark som en Oxe hon klarar det mesta, men visst ser man hur jobbigt det är ibland, men när hon känner  kärleken hon får av oss och framförallt sina barnbarn så ser hon lugn ut. Ett nytt kapitel i våra liv har börjat, det utan pappa…

I 34 ½ år har han funnis i mitt  jordeliv. Undra hur vi träffas nästa gång?!!? 

 

Det jag och nog alla som kände pappa sakna mest är hans nästan dagliga röst i telefonen. Han höll koll på oss alla, framförallt vi barn och barnbarn. När han skaffa FB var ju värsta hitten för honom, nu kunde han även ha koll på Jocke som han aldrig fick tag på hahaha. Han va stolt över oss alla på olika sätt.

Glömmer inte när vi satt i Bilen jag, barnen och Jockes son Rasmus på väg till Lillsyrran Ida nu när hon fyllde år. Så börja jag och Rasmus av någon anledning prata om Relationer, när Rasmus helt lugnt sa. 

Farfar sa att de va bättre jag blev bög då slipper jag massa  onödigt tjafs!! 

Japp jag dog av skratt hahahaha! Tok gubbe!

Black sabbath

Av , , Bli först att kommentera 3

 Whiiii Fick en ny brörost i morse hahaha ok lite sur blev jag. Tänkte att va fan en brödrost IGEN vilken fantasi har Alfahannen egentligen! ! Fick ju en i julklapp för 5 år sedan!!!! Men jag visste nog innerst inne av gårdagens teaterlektion att i botten ligger antingen Black Sabbath eller en masage biljett. Whooo 

 

Av barnen fick jag en tröja och C en pärlplatta där det står B M. Bästa mamman!! Super fin!! 

Jobbade inom skola förr

Av , , Bli först att kommentera 5

När jag var runt 20 års åldern jobbade jag inom särskolan i Umeå. Gymnasieklass. När jag jobbade där använde vi filmkamera mycket för att filma aktiviteten.

Men förstod nog inte själv syftet med filmkameran som jag gör nu.

Fick av en gammal arbetskamrat som fortfarande jobbar kvar på samma skola en film med mej och en av de gamla brukarna som jag jobbade som Elevassistent till (sedan följde med som personalig ass in i dagligaverksamheten och boende).

Det var en film där jag och brukaren skulle visa vilka tecken h¤n kunde så andra skulle förstå  när h#n pratade, de va en hel del hemmabyggen från dennes sida hahahaha. (sötnos!) Ja men nu 15-12 år senare sitter jag nu med en kopia av detta och tittar. Herrgud vad brukare surrar om vad som är på bilderna och runt bilderna. Ett exempel är när jag ber brukaren teckna fel, brukaren som kunde nypas och ofta fick tillsägelse över detta teckna då, Nypa, Ont, Ajabaja. Jag svarar, Nä ### teckna fel.

Hallå, det var ju jag som inte fatta eller såg vad hon sa!!!

Snacka om att slå knut på sig själv

 

Filma är bra, men då är det ju en fördel om man vet vad man ska göra med den hahaha,  vilket syfte man ska ha med matrialet.

Ja nu var ju syftet att andra skulle titta på den och se vilka tecken brukaren kunde och filmen användes som det också. Men jag kunde ju ha använt den till så mycket mer.

Ett tillfälle ber jag brukaren att teckna det h¤n gör på rasten, var på brukaren reser sig direkt för att gå på rast!. Hahaha blir så varm i hjärtat när jag ser brukaren och den härliga kärlek mellan ass och brukare som vi hade.

Ömsesidig respekt!

 

Vad har jag lärt mig på vägen av mitt yrke då.

Jo titta, känna av läget och gå tillbaka och reflektera, prova igen och kanske prova någon ny väg om den förra misslyckades. Få brukaren att känna sig trygg i situationen som uppstått och med mej som personal, visa för brukaren att jag lita på brukaren och denne kan lita på mej.

Kan nog vara så att den senaste veckan med föreläsningar och denna filmsnutt (på 15 min) har fått mej att tänka mycket om och hur vi bemöter brukare och hur JAG blir bemött som personal. Ofta får jag som personal skala bort allt som jag står för och vara som en kamelont. Fast det finns ju nått att lära sig av det också. Att allt inte handlar om jaget utan Brukaren i Fokus!