Sonen är på benen!

Av , , Bli först att kommentera 0

Halleluja! Min vecka är räddad!

Vi trotsar lagarna och bakar pepparkakor. Tar ytterligare en dag i lugnets tecken. Enbart lite plugg ikväll….

Orkar inte riktigt med just nu. Lite mycket på agendan. Stress får inte existera i mitt liv.

Hade önskat mig en ny dator och tvättmaskin för att minska det….DETTA HUS HAR ALDRIG NÅGRA TVÄTTIDER!!! Blir mer eller mindre galen och frustrerad över det.

Skit. Får väl leta nytt boende igen då för att kompensera detta faktum. Det blir jobbigt…….

Tillbakablick……..

Av , , Bli först att kommentera 0

är sannerligen en fråga om intelligens. Att avgöra för sig själv om det är av godo eller ondo är väldigt finstilt. Gick tillbaka några månader för att finna när tanken på nya tatueringen föddes och kom snabbt på var och när….Det gjorde ont att läsa, det gör mindre ont att var där jag är idag även om mycket inte är i den ordning jag skulle önska att det var. Har insett att det enda jag kan göra idag, för mig själv och de stackare som är runt om mig, är att vara mig själv, leva så ärligt jag kan och sluta leta fel hos andra. Men det är lätt att reta upp sig på andra när man själv befinner sig i någon sorts korsning.

Jag befinner mig någon gång i en korsning, förut kunde jag bara styra bort genom att fokusera på andra töntar, men nu (tack gode Gud) hinner jag finna mig själv och de signaler som börjar styra kroppen. Det är skönt, men ohyggligt svårt. Tyvärr. Önskar att jag ibland hade fötts i en annan kropp med en annan hjärna. Där Svenssonlivet var en självklarhet och att leva familjeliv skulle räcka för att överleva en livstid.

Nu blev det inte så, så varje dag kämpar jag för att skapa min egen sinnesro med de verktyg jag blivit given. Varje dag inser jag också att det är inte så farligt, ett myrsteg framåt och varje lite port jag öppnar visar sig inte så skrämmande, utan det går faktiskt att leva.

Vad är då leva?

Jag vet fortfarande inte. Hjälp!

Tack till min superunderbara tatuerare! Du är bara så bra!

 

"Så blev jag expert på att vänta själv
Man vänjer sig snabbt, man väntar på nån
Glasögonormen reflekterar ljus, skjutsar dig hem, villkorslöst
Bakpå min cykel höll du mig, som i kramp
Du landade hårt, du var nog alltid sjuk"

Kent, Töntarna.
Presentation

 Läsvärda bloggar:

bloggmalplace.wordpress.com/

blogg.mama.nu/kompromiss/

mellanstolar.blogspot.com/ 

adhdivardagen.wordpress.com/

bloggmalplace.wordpress.com/

Genrep den bästa ADHD-bloggen

adhd-npf.com/

 I övrigt:

Mitt liv består av lite allt möjligt. Jag brukar säga att jag är en överlevare med en vilja av stål, ”en hård jävel” som någon uttryckte.

Egentligen handlade det bara om ett omdiskuterat funktionshinder. ADHD i all ära. Mina vänner säger ofta att jag är precis som alla andra. Själv känner jag mig mer och mer som mig själv.

När denna 40+ uppenbarelse inte bloggar söker hon svar och verktyg för sin vardag som hon delar med min Älskade Brunögda, Sessan och Herr Effektiv samt hans fina SmåKvitter.

Empati för en ocean där jag varje dag försöker göra om, göra rätt om jag fallerar, ge tillbaka och visa att allt kan förändras till det bättre bara man har viljan och orken.

Sedan 1 februari i år har livet ännu en gång tagit nya riktningar. Jag och Herr Effektiv slog våra påsar ihop och flyttade hela mitt bohag, med stora delar bortrensade, Väst på Stan. Som en kamikazepilot har jag kastat mig ut i främmande flygrum, förlitat mig på att det går och allt löser sig. Jag är nu sambo efter närmare 9 år som enastående hushåll med barn. 

Sakta anpassar jag mig efter det nya livsförhållandet med allt som följer med det. Att man måste jämka, lyssna på sin partner, reda ut de 4 älskade ungarnas bråk och vara ännu en gång mamma och hjärtemamma med familjeliv jag aldrig trott jag velat leva. I tvåsamhet och *peppar, peppar* Det verkar gå, bara man tar det lugnt med en sak i taget.

Gillar musik, film men främst tv-serier. Kanske för att det är kortare tid att koncentrera sig, eller helt enkelt för att jag gillar´t. Matlagning stort stort intresse. Från att blanda egna kryddor utan en massa E-nummer till att leta maträtter från vida världen. Inget halvfabrikat i mitt kök. Smör är också bra. Drömmer fortfarande om en kolonistuga att sitta och vifta med tårna på, tillsammans med en kopp kaffe på bron när dagens bestyr i trädgården är avklarad. Texas, en chi-chi hund och hans sidekick Dexter är 2 familjemedlemmar till som huserar här Väst på Stan. De 2 busarna som får mig att gå ut, följa struktur bara genom att vara hundar. 

Min tonårsaktiga dröm om en diamantring har blivit uppfylld... Det roliga är att det INTE blev diamantringar denna gången heller. Det blev egen designade hjärteringar, som visar på familjen och att kärleken segrar i de mest omöjliga lägen. Trolovad. Varken förlovad eller gift kommer jag att förbli. För nu när det fungerar vill jag absolut inte förändra det i någon riktning.

Jag har fortfarande kontroll på min adHd och mer och mer på hela grejen som livet faktiskt är tack vare den  DBT-behandling för vuxna med ADHD-problematik som maximerat mitt liv på ett sätt jag i mitt förra liv aldrig trodde var möjligt. AdHd:n styr mig inte jag är fortfarande kapten på skutan som är mitt liv.

Jag brinner för att lyfta fram det kontroversiella ämnet ADHD och behandlingen kring oss superhjältar ute i samhället.

ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ej sjukdom) som innebär bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet plus koncentrationssvårigheter.

I korta drag är jag mig själv, varken mer eller mindre och är stolt över mig själv och den person jag åtstadkommit att bli, trots bristande kunskap kring mitt funktionshinder.

Vill ni komma i kontakt med mig: [email protected]

Inga frågor är för stora eller svåra, bara man vill!

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se