aldrig har jag upplevt sådan tillfredsställelse att se vyn mot stan. Hemma med det största leendet påklistrat. Ytterligare en erfarenhet bär jag med mig.
Åter på ruta 1 men ändå…
…på ett steg några rutor framåt.
Mitt liv kommer att vara ett liv bestående av själslig stress och nederlag mellan varven. Det är bara att inse. Med min allvarliga form av bipolärsjukdom är det dock lite svårt att känna igen symptomen innan det brakat iväg och blivit för mycket. Speciellt som mitt pannben är tjockare än ja….än dörren i det säkraste kassavalv.
Har bestämt mig för att fortsätta blogga om hur det är att leva med detta syndrom som jag tror det kallades. Vilka konsekvenser det kan medföra både för en själv och de älskade man har runt sig.
Sluta skämmas och se mig som en sämre människa, framförallt mamma. Träffade en mycket klok man i torsdags som läste lusen av mig och det kan behövas. Att jag sedan lyssnade var ännu bättre.
Just nu sitter jag i mitt hem. Viftar med mina tår och njuter av musik samt en tvättmaskins snurrande. Jag är tillfreds med det lilla när det är lovat mig att något mycket större ska komma.
Kärlek kan hela mycket har jag upptäckt. Mina barn är mitt liv och jag ska försöka att aldrig mer säga att de har det bättre utan mig. Förlåt mina änglar!!!
Catharina/Mamma
jag är förmodligen en never ending story….
jag är förmodligen en never ending story. Sagan vill mer än vad jag vill. Kanske ska man glädjas åt det. Min kärlek har vunnit ny mark. Det är ett gott omen. Fridens liljor.
Jag går i ledband…
…gör precis som dom säger. Försöker lita på deras ord. Gång på gång sviker de mig, behandlar mig godtyckligt. Lyhördhet är lika med ignorans. Löften bryts.
Här sitter jag den lilla människan. Samhällets belastning. Försöker passa in, göra som jag blir tillsagd. Försöker förstå vad som bör göras, hur jag ska vara för att passa in i mallen, för att mina barn ska passa in, inte behöva lida över att ha en mamma som kanske inte alltid är som alla andra. En mamma som dock älskar lika mycket om inte mer för att kompensera för allt det andra
Farbror doktorns framgångssaga som han inte ens känner igen ansiktet på trots att inte ens en månad gått sedan förra besökte är all.
Trots allt måste en saga också ta slut.
Senaste kommentarerna