Aldrig en nästa gång

Jag tillhör en kategori människor som måste besöka toaletten även när jag inte är hemma. Jag vet att det finns människor som kan klara sig hur lång tid som helst för att slippa. Men… idag så var det då dags igen och jag vet inte för vilken gång i ordningen jag gör samma sak. Alltså inte planerar mitt toabesök noggrannare.

Men vad är det människan skriver om, tänker du?

Jo en toalett i foajen till Åsbacka i Vilhelmina. Senaste månaderna har jag haft anledning att besöka detta hus ett antal gånger. Och dessutom denna toalett. En stor handikappanpassad toalett, ljus, trevlig, ren och fin. Men en sak begriper jag inte.

Varför sitter toarullen så långt bort från toastolen? Om jag inte är handikappad och inte har en följeslagare, så är risken att jag får skaffa mig en följeslagare efter fallet, när jag har försökt nå rullen alltmedan jag fortfarande sitter på toastolen. Jag blir lika arg varje gång, både på mig själv och den som konstruerat/utformat rummet. Idag tänkte jag att jag skulle ha haft en följeslagare som skulle ha fått ta ett kort på mig när jag försökte att sträcka mig efter papperet. Ganska kul tanke….. Men…..

Nästa gång ska jag dra loss en bit papper INNAN jag sätter mig ner, så att jag är beredd och inte behöver utsätta mig för detta igen.

Jag trodde aldrig att jag skulle blogga om ett toabesök men nu har jag gjort det. Jag tror att jag lättare kommer att komma ihåg vad jag måste göra hädanefter. Innan jag sätter mig ner och börjar…..