Tredje dagen…

 …. och jag har sååå ont i benen. 🙁

Otränad? Ja, kanske det.

Till helgen ska jag och mina syskon umgås. Vi gör det ganska ofta numera. Det är ju förvisso trevligt men det är ändå inte så trevligt det vi håller på med. Vi tömmer och raderar ut många år av våra liv och vår barndom. Så upplever jag det sedan pappa och mamma lämnade jordelivet.

Det som är mest trevligt med dessa "träffar" är när vi minns så mycket. Ofta skrattar vi. Men vi, jag i varje fall, gråter också. Ofta.

På fredag ska Pirak och E gå på jaktprov igen. Det blir spännande.

För husse och matte i varje fall.