Tyvärr eller inte tyvärr….

… jobbade jag igår. Jag kunde inte närvara som åhörare vid gårdagens kommunfullmäktige. Jag kunde inte heller följa det på webben.

Men jag tycker nästan att det är lite skämmit att vara Vilhelminabo just nu. Det enda jag vet om mötet är vad jag läst i tidningen och jag måste säga: Vad är det som händer? Ska dessa människor kunna föra kommunen framåt? 

När jag läser artikeln så kan jag bara tänka på hur det var när man var barn. När någon gjorde långnäsa åt en och sa: -Vad var det jag sa, vad var det jag sa!?  

Att "vänstergänget" varit rädda för Göran Jonzon, det har vi väl förstått. Men att alliansvännerna också var rädda för honom trodde jag inte.  

Jag kan förstå att det är svårt att få människor intresserade av politik och att fatta svåra, tunga beslut. Och inte blir det bättre när det ska gå till på det här viset. 

Visst kan man kalla det rävspel?