Nu har den fallit

 Skogen är borta nu. Flera mansåldrar gamla granar som föll på ett par dagar. Det ser helt overkligt ut. Jag tror fåglarna känner sig vilsna också.

Igår kväll var jag och en del andra kvinnor i byn på vinlotteri. En trevlig kväll med god bjudning och surr vid bordet.

Men det som ändå, snudd på, var bäst med kvällen var när jag och min granne Siv skulle åka hem nerefter byn med sparkstöttingen. Man känner sig nästan som barn på nytt när det går så där lätt utför. Inget grus på vägen och bara någon minusgrad och då går det lätt. I skenet av pannlampan (ja det finns inte så många gatlysen i Skog), såg jag  blänket av andra sparkmedar som hade kört före mig. Det var granngubben Svempa som åkt där.

Jag vet hur han gjorde, för det har jag sett förr. Han sparkar upp en stor fart och så hukar han ner sig så att vindmotståndet blir så litet som möjligt. Sedan bär det av för honom i en rasande fart. Jag har också gjort så tillsammans med honom förra vintern. Roligt är det och man känner att man minns hur det var när man var barn. 

Vi är 50+, ja till och med 50++ alla tre. Men det gör inget.