Angående vattenregleringspengar

Hörde en sak på radion idag som fick mig att tappa andan. Jag blev/blir så trött på dessa förbaskade utredningar som finns inom snart alla områden.

Nu har det suttit någon smart person i Stockholm och gjort en utredning om vattenregleringspengar. Man menade att det är förlegat, och att det inte skulle betalas ut pengar nu för det som hänt för länge sedan. Att inga som var med när detta gjordes, alltså alla vattenregleringar, lever kvar idag. Att de som lever kvar inte behöver dessa pengar.

Hur dumt kan det bli? Hur korkad kan man vara? Det här får ju alla leva med i all framtid. Vattenregleringsföretagen och staten tog ju både vatten, land och fiske av befolkningen som bodde och bor här. Dessutom tjänar dessa elbolag såna pengar som bara hamnar ja jag vet inte i vems ficka. I inslaget säger man att ca 130 miljoner går till bygdeavgiftsmedel.

Vi vet ju att dessa pengar gjort en massa nytta för många bl.a. föreningar av olika typer som kunnat få bidrag till att rädda både hembygd och kultur i de områden som berörs.

Jag törs nästan svära på att det är en inbiten stockholmare som gjort utredningen åt staten. En som inte fattar vad det är han utrett.h

 

6 kommentarer

  1. Göran Jonzon

    Du behöver få en vidare bild av bakgrunden.
    EU:s vattendirektiv ställer krav på att vattenenergiverken miljöanpassas, så att inte den biologiska mångfalden i våra vattendrag totalt kollapsar.
    Vattenenergiexploateringarna under nittonhundratalet vilae på rena exploateringsagar från 1905 och 1918, där ingen hänsyn alls togs till livet i vattnet.
    Vattenenergiverken står ensamma om att som kraftigt miljöpåverkande verksamheter helt slippa bry sig om miljöhänsyner.
    Därför tillsatte miljöminister Lena Ek en sammansatt utredning under rådman Henrik Löv, tidigare domare i vattendomstolen.
    I utredningen har ingått representanter från både energibolagen och olika miljöorganisationer, och jag har faktiskt haft uppgiften att författa remissutlåtande.
    Utredningsdirektivet var att ge förslag på hur ”vattenkraften” skulle kunna inlemmas inunder 1999 års miljöbalk.
    Energibolagen har enligt uppgift varit totalt ovilliga att samarbeta, varför utredningen till sist formulerades tämligen skarpt med krav på fiskvägar förbi dammar, och andra mer långtgående åtgärder för att miljöanpassa driften.
    Men rent juridiskt finns det ingen grund för att kunna ställa specifika krav på just Vattenfall m.fl vattenexploatörer, utöver de krav som miljöbalken ställer.
    De nålpengar som utgör bygdemedlen uppgår för Vilhelminas del till 4-5 millioner om jag minns rätt.
    En beskattningsrätt på energiverken enligt Norsk modell skulle för Vilhelmina rendera en återbäring på drygt 30 millioner och Storuman skulle få drygt 80 millioner.
    Det är skatt som rgeringen Göran Persson såg till att den landade hos staten, trots att fastigheterna är belägna här.
    Man kan inte kräva att en utredning som ska visa fram den juridiska vägen även ska ta dylika rent politiska beslut.
    Det är nu på politikerna det hänger hur vi ska få till stånd en återbäring värd namnet !
    DE gamla bygdemedlen har spelat ut sin roll, då stadgarna förutsätter 30% egenfinansiering, vilket leder till att det blir ytterst få föreningar som kan finansiera några projekt med näringsutvecklande karaktär.
    Ska vi få stopp på avfolkning och kolonialmaktsstyret måste helt andra summor fram.

    • Christine Svensson (inläggsförfattare)

      Tack Göran för att du förklarar för mig och kanske fler, Det framkommer ju inget i radioinslaget än det jag reagerade på

  2. Åsa Össbo

    Hej Christine,
    I höstas kom en delutredning med det förnumstiga namnet ”ny tid ny prövning” och vid en snabb anblick kunde jag konstatera att det rådde en gammeldags diskriminering rörande vilka som fått vara med i processen av remissinstanser. Och vad ska vi säga om namnet på denna utredning? ”I vått och torrt”, knappast förtroendeingivande, snarast cyniskt. Och fortfarande diskriminering kring remissinstanserna.
    När jag läser utredningens del 4.2.11 där bygde- och fiskeavgifter föreslås tas bort blir jag till en början provocerad. Vad är det för historielösa utredare som benar i om dessa avgifter egentligen är skatter och bör av den anledningen tas bort? De fyller inget behov längre eftersom vattenverksamhet inte är lika exploateringsinriktad som tidigare, menar utredarna. Men våra ”stränder” och vatten är fortfrande lika (om inte mer) påverkade av den industriella kolonialismen som pågått och pågår i landskapet.
    Först verkar det som om det bara är ny vattenverksamhet som inte bör beläggas med bygdeavgifter, och visst, det kan jag gå med på, enligt resonemanget att Miljöbalken (MB) i dag är mindre exploateringsvänlig. Men sedan framkommer att man avser vid omprövningar av gamla domar ta bort bygdemedeln från de nygamla regleringarna också. Många remittenter verkade vara oense i denna fråga, vilket är upplyftande. Utredarna menar att MB idag har så pass strikta regler och utrymme för att ge ut sådana avgifter för den som behöver det. Troligen raseras en infrastuktur och försvårar för de som kan söka medel att göra det. Inte för att bygdemedelsanvändingen är optimal som den ser ut idag men ett existensberättigande har bygdemedlen om man inte kommer med något annat som på allvar kan uppväga detta (se Norge). Man framhåller att det är betydliga summor för glesbygdskommuner men för vattenverksamhetsaktörerna småbelopp. Vad är i så fall problemet? Utredningen finns att ta del av på

    http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/15/83/c212cb19.pdf

    se särskilt kap 4.2.11.

  3. Martin

    Det kanske är ett steg på vägen för att låta vinsterna på naturrikedomarna gå dit de tas ut. Det skulle vara bättre än få ”bidrag”.

  4. Christine Svensson (inläggsförfattare)

    Tack Åsa och Martin for kommentarerna. Vi får hoppas att det då kommer ur något väldigt bra av denna utredning. Mera pengar tillbaka är ju verkligen det optimala.

  5. Göran Jonzon

    Beskattningsrätten för vatteneenrgifastigheterna skulle betyda väldigt mycket för Norrlands kommuner.
    Exempelvis skulle Västerbottens kommuner erhålla motsvarande:

    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/jamtlandsnytt/har-ar-hela-listan-pa-norrlandskommunerna

    Tyvärr har vi på riksnivå en kolonialmaktsattityd bland både moderaterna såväl som hos socialdemokraterna.

    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/jamtlandsnytt/ointresse-pa-riksniva-for-aterbaring

    Vi behöver ha andra som styr i våra kommuner om vi ska få tillbaks det som rätteligen tillhör oss.
    Partier som ställer sig positiva till återbäring och som finns representerade i riksdagen.
    Tänk på det när du väljer vilket parti du röstar på i höstens val.

Lämna ett svar till Christine Svensson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.