Ojämställt

Att det är ojämställt inom bolagsstyrelser, löner, på arbetsmarknaden vet vi, men att det är så konstigt ojämställt inom politiken har jag inte tänkt på.

SVT:s granskning av detta fenomen inom kommunpolitiken gjorde att jag fick mig en funderare. Hela morgonen har de pratats om detta idag. Det finns kommunstyrelser i Sverige som inte har en enda kvinnlig ledamot. Visst är det märkligt?!

Varför är det så? Det finns kvinnor med på röstsedlarna men vad händer sedan? Är vi fortfarande så gammaldags i vårt tänk att vi glömmer det kvinnliga ordet. Eller vill vi inte höra det kvinnliga ordet? Eller är det oss kvinnor det beror på – att vi inte håller oss framme. Att vi inte vågar eller att vi inte får. Bland annat har har miljöpartiet tagit fram en utredning och tittat på det här, och det är märkligt hur få kvinnor det finns i kommunstyrelserna.

Vi har ju faktiskt sett hur det går för kvinnor som orkar försöka ta plats i politiken, inte minst i min kommun, de blir på något sätt ’uppätna’ när de kliver fram och försöker ta plats. Trots att de är duktiga och mer kompetenta än en del män som finns där.

Nu har man sagt att valrörelsen är igång här i Sverige. Nu börjar alla drabbningar och all skitkastning. Hoppas att det blir sakliga diskussioner och inte bara en upprepning av vad som hänt.