Ihop-gaddat

I dag har jag varit på mitt livs första biodlarårsmöte. Jaa, första gången efter alla dessa år som jag hållit på med bin.
Mötet hölls i Åsele den här gången. I fjol var det i Vilhelmina. Åsele, Vilhemina och Dorotea består biodlarföreningen av.
25 medlemmar vilket kan tyckas ganska få, men sett till att förmodligen alla dessa har minst ett bisamhälle var så är det ganska bra, på våra breddgrader.
Vi pratade just om det på mötet att det behövs biodlare och att alla borde få veta mera om att det faktiskt finns lite bin i våra Lapplandskommuner

Som vanligt när entusiaster träffas så blir det mycket prat hit och dit. Mötet blir inte så strikt som det borde vara. Trots att vi handskas med varelser som lever ett väldigt strikt liv, jag menar alltså bina i sitt samhälle. Ordning och reda det har dem, trots att de har ett otroligt surr, vilket vi också hade idag.

Trevlig träff var det. Vi drack glögg, kaffe med saffransbullar och så avsmakade vi varandras honung. Ingen honung smakade likadant. Alla smakade bra….men..min var godast