i veckan sändes en dokumentär på SVT om hur lönernas förhållande till företagens vinster försämrats alltsedan 70-talet. Tyvärr har också S varit med i leken. Naivt har man trott (och kanske tror än) att om företag får göra högre vinster så kommer de att anställa. Det har visat sig att de inte gör det. T.o.m. en erkänd ekonom (erkänd också av borgare) som Lars Calmfors medger att mönstret ser ut på detta sätt.

Att borgerligheten gör allt för att vinster och klyftor ska öka är däremot inget nytt. Socialdarwinistisk konkurrens och utslagning, ökande klyftor och utanförskap är kärnan i deras ideologi. Finge de borgerliga som de ville fullt ut så skulle ingen välfärd finnas, för "det är ju bara att ta sig i kragen och skaffa ett jobb". Och den som av olika anledningar inte klarar det är i höger-ögon svag och bör gå under.

Men nu avvek jag en aning från huvudämnet lönesänkningar. Inte nog med att löneökningarna sedan 70-talet varit modesta, och t.o.m. sjunkit i förhållande till företagens vinster, så ropar centerledaren (och de andra borgerliga partiledarna) på lägre ingångslöner. Som om dessa inte redan nu är låga.

När man sedan läser om Scan och hur dessa sparkat personal till förmån för bemanningsföretag med lägre löner och sämre villkor, då inser man att det vi ser och har bevittnat sedan trettio år tillbaka, är kapitalets revansch.

Att kröka rygg för nämnda kapital och företagen måste få ett slut. Det är kapitalet som ska kröka sin rygg för allas bästa, för en utökad och bättre välfärd. Ty motsatsen har, föga förvånande, inte fungerat, och kommer heller aldrig att göra det. Ett sista tillägg: lägre löner rimmar dessutom illa med den s.k. arbetslinjen där det ska löna sig att arbeta, som det så fint heter från bl.a. samma Annie Lööf som gastar om "för höga löner".