Ekergårds fisk och grönt

Kategori: Okategoriserade

Udda krukväxt från frö

Av , , Bli först att kommentera 0

Bland alla fröer jag sått som har varit svårstartade återfinns bl.a. Prosopis chilensis, Chilean Carob Tree. Ett träd i familjen ärtväxter. Och det latinska namnet skvallrar om att det är släckt med carob/johannesbrödsträd och som är känt, eller ökänt, för att säljas som ett choklad-substitut. Saken är den att jag inte fick fröna att gro, så jag tänkte att de kanske behöver genomgå en vinter. Jag grävde ner kokos-krukan jag hade satt fröna i en pallkrage. Och nu på senvåren verkar det faktiskt ha grott.

Sedan kan jag lägga till att frukten är ätlig. Tydligen kan de malas till mjöl. (Om de är godkända att sälja som livsmedel inom EU är en annan fråga.)

Grundläggande om Crispr-Cas9 : eller om renar

Av , , Bli först att kommentera 0

Ja, vem är jag att undervisa om gensaxen CRISPR-Cas9? De som är intresserade vet redan, om inte annat ytligt, vad CRISPR-Cas9 är. De har fått det förklarat för sig av personer som är mer kunniga än jag. Samtidigt som de som inte är intresserade kanske inte ens öppnar denna länk. Därför skriver jag bara om ett mönster jag har hittat.

Ni vet, Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna jobbade på Umeå universitet respektive University of California, Berkeley(?), och de delade ett nobelpris. Vad de två forskarna gjorde var att de skrev en artikel om hur CRISPR-Cas9 kan användas för att editera gener. Vilket visade sig vara billigare och effektivare än äldre metoder (zinkfingrar och TALEN är väl de metoder som fanns innan?). Vad jag har noterat är att Jennifer Doudna grundade företaget Caribou biosciences. Caribou betyder ren och Caribou biosciences har i likhet med Umeå universitet renhuvud som loga. Är det någon som vet, är det en tillfällighet eller är renar något av en referens till hennes kollega och därmed till oss Umeåbor?

Ps. Varning, facktermer. Crispr står för ”clustered regularly interspaced short palindromic repeats”. Rätta mig om jag har fel, men om du kan något om ämnet och tittar på renhornen i Caribou biosciences logga, ser du just palindrom.

Meningslöst experiment i pallkrage

Av , , 2 kommentarer 1

Jag hade tidigt bestämt mig att det enda jag, i år, ska odla utomhus i pallkrage är bönor. Samtidigt kommer kanske någon ihåg att jag tidigare gjorde biokol av nötskal. Biokolet väger nästan exakt 700 g, varav mycket vatten och näringslösning för att ladda biokolet. Det som är synd är att jag inte hade så mycket framförhållande att jag tänkte på hur mycket näring det var i näringslösningen. Då hade jag kunnat dela upp pallkragen på mitten. Hällt ut biokolet i ena delen och i andra delen av pallkragen tillsätta motsvarande del näring utan biokol. Sedan skulle det bara var att plantera bönor jämt över hela pallkragen och vänta. Skulle vara intressant om det fanns en tydlig skillnad i hur bönorna skulle växa.

Vad jag istället kommer att göra, det mindre meningsfulla experimentet, är att jag tänkte dela pallkragen i två delar. En halva som jag tillsätter 700 g biokol till, en halva med 700 g maskkompost. Eftersom jag inte vet hur mycket näring det finns i biokolet kommer experimentet inte säga mycket. Näringen jag använde till biokolet var miniralnäring, rena salter. Om jag hade haft både framförhållning och en EC mätare, som mäter joner i vatten, hade jag kunnat testa näringen och utifrån det, om inte annat ,kunnat höfta om hur mycket maskkompost som skulle motsvara näringen i biokolet. Det hade varit ett mer givande experiment. Men så blev det inte. Om du vill experimentera, lär dig från mina misstag.

Uppdatering om libanesisk spenat

Av , , Bli först att kommentera 1

Här följer två foton som visar hur bra det går att odla libanesisk spenat (Corchorus olitorius) i hydro. Det är 20 dagar mellan dessa två bilder. Jag tycker det är imponerande.

I övrigt jag har skrivit några grejer som jag kanske inte kommer att posta, eftersom jag här vill fokusera mer på odling och de inläggen handlar om andra ämnen. Samtidigt har jag inte haft tid att skriva speciellt mycket med bloggen. Jag jobbar på ett manus, till ett bokförlag.

Fröbollar, Chilensk vinpalm / honungspalm

Av , , 1 kommentar 0

Jag tycker det är kul att gör och skriva om ovanliga idéer. Om du gör något originellt finns alltid en lite, liten chans att ens egen metod fungerar bättre än tidigare metoder. Eller jag ska inte överdriva. Jag gillar ovanliga idéer för att det är kul. Det är därför jag fick med frön till Jubaea chilensis, aka Chilenian wine palm, när jag beställde frön från Tyskland, varpå jag bestämde mig för att göra några fröbollar med de fröna. Men först, det roliga med den palmen är att den ska klara -16 C, vilket i och för sig knappast är tillräckligt för att överleva vintrar i Västerbotten, utomhus. Dessutom en snabb online sökning säger mig att köldrekordet i Skåne är -25 C, så palmer på friland behöver inte vara en bra idé ens i vårt sydliga landskap*. Jag ska ha palmerna som krukväxter, naturligtvis förutsatt att jag får fröna att gro.

Samtidigt köldtåligheten är inte det enda med palmerna. Jag gillar också att dess frö är ätliga. Igen just palmer har vissa problem, men i vanliga fall kan fleråriga växter som år efter år leverar skördar av kaloririka frön ha sin plats i matförsörjningen. Sedan måste vi kommentera namnet: Chilean wine palm. Man kan göra vin på den söta saven i palmen. Det är egentligen inte oväntat. Sav är sött, alla sockerkällor kan jäsas till alkoholdrycker. Alla träd – utom de giftiga – kan vara vinträd, eller?

Sedan ska jag inte gå händelserna i förväg. Som sagt var, jag har inte ens fått frö att gro ännu. De flesta fröna planterade jag som vanligt. De fick först ligga i vatten, som jag försökte hålla ljummet, i 48 timmar innan jag planterade i blomjord eller i kokosfibrer. Men tre frön lade jag i en burk tillsammans med en blöt pappersservett och ställde undan ovanför kylskåpet. Och med tre frön gjorde jag, som tidigare nämnt, fröbollar av innan jag planterade. Fröbollar, seedbombs, är antagligen mest känt som en metod för gerillaodling. För att plantera växter på svåråtkomliga ställer kan du tillverka kullor av fröer, lera och kompost. Sedan är det bara att slänga ut dessa fröbollar där du vill odla. Samtidigt vad jag har förstått görs fröbollar ibland bara för att de ger fröna en bra miljö. Så jag gjorde några fröbollar med palmfrön, det finns en liten, liten chans att det är den ultimata metoden för att får palmfrön att gro. Det sagt, fröbollar med palmfrön blir nog inte nästa trend som sveper över riket, men jag har provat något nytt.

Bild: tre fröbollar som i värsta fall ser lite äckliga ut.

* Nja, om du vill vara petnoga får vi ta hänsyn till mikroklimat, det kan finnas ställen i landet där det går att odla palmer, men det är utanför detta inlägg.

Fiske, mock meat, datingappar

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu har jag på tre olika ställen sett kvinnor, i skrift, klaga på att män på dejtingappar laddad upp bilder där de poserar med nyfångade fiskar. Så tydligen är det viktigt att inte göra så. Samtidigt jag är inte evolutionsbiolog. Jag misstänker däremot att en evolutionsbiolog skulle tycka det är väldigt intressant, både om män använder fiskebilder som påfågelfjädrar och om kvinnor inte gillar dessa påfågelfjädrar.

Jag har också sett Seaspiracy på Netflix och jag lite svårt för dokumentärer på Netflix. Det är nästan som om många av deras dokumentärer är underhållning, eller i värsta fall propaganda, snarare än dokumentärer. Men även om jag, motiverat eller ej, tittar kritiskt på Seaspiracy finns det en sak jag gillar. I slutet av filmen presenteras företag som tagit fram vegetariska fisk- och skaldjurssubstitut. Jag är helt för att big-science nu är involverad i att ta fram växtbaserade köttsubstitut som inte förstör vår jord, så som kött- och fiskeindustrin gör.

Om vi nu kombinerar dessa två saker. Evolutionsbiologi säger att dagens sofistikerade kvinnor ogillar fiske, så för att imponera på de, måste du äga ett företag som tillverkar köttsubstitut, eller?

Ps. när jag skriver om internetdejting och fiske. Följande låter i värsta fall som jag just fiskar efter komplimanger, men man kan skämta om det faktumet att den enda jag har träffat på en datingsida hade prosopagnosi, ansiktsblindhet.

Fleråriga alternativ till spenat i jord och hydro : moringa samt libanesisk spenat

Av , , Bli först att kommentera 0

Om du söker på ”moringa as houseplant” hittar du sidor som påstår att moringaträd är lätta att krukodla inomhus. Men det är inte min erfarenhet. Mina moringa-plantor har inte trivts i min lägenhet. Jag har sammanlagt satt 30 frön av moringa. Moringa (Moringa oleifera) är ett tropiskt träd som jag skrivet mycket om tidigare. Samtliga delar av trädet går att äta. Fröna påminner om jordnötter. Bladen ska smaka som spenat och roten smakar oväntat som pepparrot (ett svenskt namn är pepparrotsträd och namn med samma betydelse finns både i engelskan och i tyskan).

Mina plantor har inte brytt sig om att dessa hemsidor påstår det är lätt att odla moringa. Jag skulle snarare säga att jag aldrig har varit med om en växt som är så känslig. Direkt något var fel, skrumpnade de ihop och dog. Jag testade olika odlingsmedium: blomjord, kokosfibrer, hydro. Jag testade med de starkaste växtlamporna jag har hemma. Inget hjälpte, de flesta plantorna dog innan de var 15 cm höga. Sidor på engelska påstår att moringa växer ”1 foot” per månad. Den plantan som jag fick att leva längst klarade sig i ca 18 månader. När den gav upp, fällde sina löv och föll ihop var den kring 40 cm hög.

Bild: Moringaplanta, ett och ett halvt år gammal. (Just den lampan är lite klen men plantan får också ljus från fönster och även plantor jag har haft under starkare belysning har dött.)

En annan växt som också jämförs med spenat är libanesisk eller egyptisk spenat (Corchorus olitorius) Det är egentligen samma växt som jute tillverkas av. Det råkar bara vara så att växten inte bara används till växtfibrer. Den är också ätbar och löven lär påminna om spenat. Som framgår av följande bilder lyckas jag bättre med dessa växter. Min erfarenhet är att om du vill ha en buske vars blad smakar spenat, satsa på detta inte på moringa.

”Libanesisk spenat”, i hydro, två månader efter sådd.

Om supermänniskor : kan innehålla spår av dystopi

Av , , Bli först att kommentera 0

Dags för en lektion, som för många nog låter skrämmande. Hur många har hört talas om att mänskliga embryon teoretiskt kan korsas med varandra? Börja med embryon. Pilla loss en cell från varje embryo och gentesta cellen för att välja ut embryon med önskade genetiska egenskaper. Så långt inget konstigt, denna metod (PGT, pre-implant genetic testing) har använts i decennier för blivande föräldrar med genetiska sjukdomar i släkten. På detta sätt kan de sålla bort embryon med genetiska sjukdomar. Och för er som har filmen Gattaca (1997) i färskt minne, används i princip samma teknik där. I filmen har de bara tagit det något steg längre, väljer ut embryon efter egenskaper inte bara välja bort genetiska sjukdomar. Men för att inte bara ta ett steg till, utan ta minst ett trestegshopp för en dopad elitidrottare längre, ta ytterligare en cell från dessa embryon. Denna cell görs först om till en stamcell, sedan till en könscell, antingen ägg eller sperma. Ni börjar se vart det lutar åt? Med denna teoretiska metod kan embryon bli föräldrar. Använd ägg och sperma framtagna med denna metod och kombinera dem för nästa generation. Selektera dessa embryo och gör om processen. Istället för att låta människor växa upp och gå igenom barndom och spendera mer eller mindre lång tid av sitt vuxenliv för att hitta en partner att skaffa barn med, lovar denna metod att ta fram generation, efter generation på bara några år. Och för varje generation får embryona mer och mer av de egenskaper som selekteras för.

Nu tänker kanske du att ingen kommer att göra detta. Det kanske stämmer. Det är möjligt att internationella lagstiftning kommer att förbjuda det och en internationell myndighet kommer att övervaka laboratorium över hela världen, precis som IAEA övervakar kärnenergi-anläggningar. Men för mig känns inte det som den mest troliga framtiden. Har ni sett rubrikerna om att Kina vill använda bioteknik för att ta fram “supersoldater”? Om sant kan detta mycket väl vara en teknik de tittar på. Och historien lär oss att nya militära teknologier leder till kapprustning. Om en supermakt gör det, vill andra göra samma sak.

Åt andra sidan, just när det gäller supersoldater, undrar jag lite över vilken roll de egentligen kan spela? Vi har maskiner. Låt oss säga de tar fram en soldat som är dubbelt så stark som alla andra människor. Vi har fortfarande maskiner som kan lyfta tyngre. Om soldaten kan hoppa dubbelt så högt. Vi har maskiner som inte bara kan hoppa, utan som kan flyga. Om en supersoldat läker skador snabbare än normalt. Ok, de kommer fortfarande att ligga j-v illa till om en 155 mm granat exploderar i närheten av de. Det är bara så mycket man kan göra med kött, blod och ben. För att inte tala om att mänskligheten redan har haft tillgång till det ultimata vapnet sedan 1945.

Försäljning på hobby-nivå : Ice cream bean

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har flera gånger nämnt att jag odlar Ice cream bean (Inga edulis). Det är helt naturligt. Vi är inte längre landet med råg-vakter och tjärdalar, vi bor i staden som producerade en film om Miami, dinosaurier, vikingar, nazister och kung fu*, såklart vill vi nu ha häftiga krukväxter som en böna med smak av vaniljglass. Det är i min ringa mening tillräckligt over the top. Hur som helst, jag lade upp en annons på Tradera med ett exemplar till salu: Ice cream bean.

På en föreläsning fick jag lära mig ”papperstestet”. Håll ett vitt papper under bladen på en krukväxt. Skaka växten och undersök så att inget ohyra har fallit ner. Vad jag kan se har jag ingen ohyra.

*På tal om mer eller mindre spektakulär populärkultur. Är vi fortfarande också staden med en kille som äger en DeLorean med registreringsskylten ”McFly”?

Öl, alger och bioteknik

Av , , Bli först att kommentera 0

Enligt den tecknade serien Balistic* är en lag att om en teknik kan användas för att göra berusningsmedel, kommer tekniken att använda. I serien gör de sprit av mjölk från ”spider goats” getter med DNA från spindlar. Jag kom att tänka på det påståendet efter att jag läste igenom gamla texter som jag har skrivit men aldrig postade. I ett utkast hade jag nämnt, det till synes nedlagda, Biologigarageni i Köpenhamn, och att de hade både bryggt öl med alger och smaksatt sprit med alger. Alkohol från alger, inte från spindelgetsmjölk. Alger pekas ibland ut som en bra, framtida näringskälla (samt en bättre kolsänka än t.o.m. träd) och jag har också skrivit om algodling innan. Danskarna tillverkade alltså rusdrycker med denna eventuellt viktiga framtida näringskälla.

Så vad säger ni, ska vi sno den iden? Är det någon som är sugen på att skaffa en inkubator för algodling, som vi senare kan använda som råvara till ett mikrobryggeri?

bioreaktor alger

Inkubator, foto försäljaren, http://growth-chambers.com/.

 

Efter den frågan kan jag ju göra en övergång till ett mer jordnära ämne. En oväntad sak att fråga om. Jag råkar vara i den situationen att jag behöver ett sommarjobb. Om någon skulle ha ett förslag på arbetsplats skulle jag vara tacksam.

* Tecknad av Darick Robertson som även illustrerade Transmetropolitan (serietidningen som Saga Norén länskrim Malmö, läste när hon försökte dela intresse med sin pojkvän).