mina tankar-mitt liv

Tonårskurs

Igår kväll var jag på tonårskurs igen, för andra gången. Jag gick kurs med Jeanette Hörnqvist och familjeforum för 2 år sedan, snart 3.

Mycket är detsamma, vi har en bok som handlar om våra ungdomar och just nu har vi pratat om hjärnan som är under ombyggnation under tonåren. Typ att ordningscentrat har stäng pga ombyggnation så saker som varit självklara är inte längre det. Frågan är och många tror att vi under livstiden bl.a i 40 års åldern bygger om vår hjärna.

Frågan är också om det är skillnad på mäns och kvinnors hjärnor. Ett intressant ämne må jag säga. Otroligt vad långt processen har kommit att vi kan mäta levande hjärnor med hjälp av data mm. Förr kunde man bara undersöka döda människors hjärnor och hur ska man då veta hur det funkat.

Min syster och jag pratade om att det är verkligen så att kvinnor är från venus och män är från mars, för vi verkar tänka så olika på många plan. Även det här med aggression och tålamod.

Nu är ju alla olika där också, jag har haft sämre tålamod när jag var lite yngre jämfört med nu, men även mitt tålamod kan tryta. Allt är ju också beroende på dagsformen. Här om veckan skulle barnen städa(lovet) de rök ihop så fort de såg varandra och jag försöker att inte gå in i deras fajt. De måsta kunna lösa konflikter. Naturligtvis går jag in om det går över styr…

Efter ett bra tags bråkande syskonen emellan så känner jag hur jag fylls av mer och mer ilska, tålamodet tryter, jag blir en vulkan och jag brister. Jag blev så arg så jag "råmade" från fötterna och en tallrik flög…

Jag blev ganska förvånad att var kom det där ifrån, jag som har en ängels tålamod…. Ett möte senare och när jag kom hem så var de vänner och jag frågade vad som hände eftersom de höll på att klösa ögonen ur varandra innan jag for. Svaret var: du for ut och vi blev tvugna att hjälpa varandra.

Mitt svar blev: jag flyttar, då måste ni hjälpa varandra jämt *skämt*

Det som är skönt att gå en sån här kurs är att man är inte ensam… alla har olika bekymmer av olika slag. Man kan känna igen sig skratta,känna medlidande, stötta, prata och diskutera.

Få konkreta råd: testa det här… antingen från Ulla själv som håller i kursen eller från andra, man kan få förslag och man får veta att de flesta har lust att slita sitt hår stundvis. Det kan kännas tryggt på många vis… Jag är inte ensam om mina tonåringar.

Tack och hej!

 

2 kommentarer

  1. Åsa

    Jag har också gått Tonårscope och det är helt suveränt! Bara detta att känna att man inte är ensam är en härlig känsla. Lycka till!

  2. Millan E

    Svar till Åsa (2012-11-21 09:07)
    Jag har även gått cope barn upp till 12 år, samt som jag skrev så gick jag tonårs kurs via familjeforum inne i stan för 2-3 år sedan.
    Jag håller med det är skönt att veta att man inte är ensam och kan dela med sig av erfarenheter och diskutera saker… 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.