Jag fasar inför idéen att jobbet innebär fas 3 jobb.Ingen riktig lön, det må ju vara om den ändå blir mer än nu…men får jag inte mer än nu så blir det ju bara ett tillfälligt jobb i kamp om nästa 🙁

Tanken slog mig då jag såg att andra ordnat det så, men jag kan ju inte ropa hej förrän jag är över bäcken…

Om jag ändå kunnat fått lönebidrag eller nåt sånt… Nu ska jag inte ta ut något i förskott, men tanken kändes inte lika lockande längre för jag behöver verkligen en lön och ett jobb, men tyvärr är mina erfarenheter mer lästa och upplevda än jobbade och där ramlar jag på mattan i jämförelse med många andra…

Och ett jobb även om det blir fas 3 till en början är ju en arbetslivserfarenhet mer än att gå hemma, men det blir ju att jaga ett annat jobb…

Jag kände ångesten komma krypande längst ryggen och lägga sig som en täcke över mig, tynga ner min dag och mitt sinne i små attacker av hopplöshet.

Julen närmar sig med stormsteg och jag har inget jobb, Julen ska vara så mysig med go mat och familjen men för mig blir det en knytnäve som knyter sig i magen och med det en massa olustkänslor som kommer farande… En massa måsten, med julklappar, julpynt mm… man ser andra handla i sinne och överösa sina nära och kära med saker, något jag inte kan, gråten fastnar i halsen och man känner hur det är svårt att andas…

Jag fick nya vinterdäck av min sambo och det är jag jätteglad och tacksam för… fast däcken är väl mer värt än min fina lilla Opel som bara har jävlats och kostat massa pengar!

Trodde jag skulle kunna måla och få in några extra slantar, men allt går till min bil för jag fick (läs min sambo fick) byta bakhjulslager på bägge sidor bak…inte billigt vill jag lova då jag har hela nav… ;(

Over and out