JA så var vi här igen…gnäll och stånk! De senaste veckorna har jag varit på arbetsutredning, det har tagit hårt på mina krafter och min kropp. Jag var så slut mot slutet så fort vi skulle prata så kom tårarna. Min kropp värkte och mitt psyke värkte. Det positiva i allt är att de såg på mig att det tog hårt. Det fick också AF veta. Jag har även tagit olika prover inför medicineringen för adhd, det sista jag ska göra är blodprover på fredag… Det är ju en hel vetenskap innan man får träffa läkaren inför medicinering.

VAr också på smärtrehab och det ska skickas remiss för röntgen av mitt bäcken då den vä höften inte var ok!

Känner mig lite ledsen också då man hör vilka åsikter de i min närhet har, jag skakar av mig, men innan jag skakar av mig allt så sätts en tagg i hjärtat. Jag ringer min dotter och bredvid står en person och säger saker ang mig. Hur har vissa mage att bara uttala sig och som de inte tror man hör eller får veta. Allt detta gör att jag drar mig undan dem. I hela mitt liv har jag trott att släkt ska vara varm och stödjande, några man ska kunna träffa för att umgås med och ha trevligt. Ack vad jag bedrog mig!

Att ha starka åsikter om varför jag låter min 14 åring fara till stan…hmmm… ja det är tur att deras barn varit så snälla och suttit inne jämt!

Jag har idag också haft möte på skolan, jag litar inte på skolan. Vi får väl se vem som får rätt. För de som inte visste så har jag bytt skola åt dottern till Waldorf, men naturligtvis måste jag nu bråka om busskortet.

Mötet idag var dock med sonen. :-/

Sen var jag på djurskyddet och umgicks med mina kissar, som jag har saknat dem…och jag tror de saknat mig! 🙂