Igår hade jag mitt första coachmöte och vi tog upp många saker kring mitt mående!

Många saker jag ska lyfta!

Värken är värre än värst och jag sover superdåligt! Ofta får jag kramp i olika delar av kroppen, sena drag , det låser sig både i fingrar och fötter.

Börjar vara rätt less på denna värk, att inte kunna fungera som en normal människa.

Hur förklarar man för sin nära hur man mår, hur tankarna går och hur man dagligen slåss mot sina demoner? De ständiga svängningar i humör och känslor!?

När jag känner att det blir för mycket så vill jag gärna isolera mig, samtidigt som jag är behov av att prata med vuxna, ha relationer! Allt känns motsägelsefullt…

Jag måste ringa ett jobbigt samtal om 15 minuter och jag bävar mig, jag blir så emotionell då jag ska prata om mig själv…förutom i text! Då går det mycket bättre!

Det svåra är ändå att skriva om vad jag känner och hur jag mår då jag inte förstår det själv!

Jag kan grubbla på om en person sagt eller gjort något tvetydigt väldigt länge, kan inte bara släppa saker.

Det värsta jag vet är när någon byter taktik!

Tydligen fick jag fel nr av chefen på affektiv mottagning, så jäkla jobbigt!

Pözz och kram