I fredags var jag på röntgen alldeles själv… Var egentligen meningen att sonen skulle följa med men jag gav honom ledigt!

Det gick ganska bra, jobbigt dock att hålla benen i de vinklar hon ville… men hon var väldigt snäll och förstående så det gick ändå bra! Så nu är det gjort och jag inväntar domen. Jag har ju troligtvis artros, men ändå orolig om de skulle hitta nåt annat!

Idag är jag på arbetsträningen även fast värken är överjävlig! Det gör så jävla ont.

Dagis personalen är oroliga över min värk, de tycker så synd om mig när jag kommer och haltar!

Idag har varit en ganska rolig dag då det varit mycket surr med kolleger, dock jobbigt i fika rummet då det blir sånt sorl och jag inte har filtret att stänga saker ute, blir väldigt trött i hjärnan!

Sen gör det så jävla ont att sitta på kontorsstolen…

I em ska jag följa dottern på psykiatrin, hon vill gärna ha en stöd person i väntrummet. Sen ska vi äta middag, blir vitlöksfyllda biffar *mumma*

Det blir skojigt så jag får umgås med henne en stund, det är så synd att vi har så lite tid tillsammans. Skulle vilja ha en lght i H-fors så vi kunde umgås mycket mera!

Skulle så gärna vilja ha ett jobb, ett riktigt jobb där jag kan tjäna pengar, mina egna!

Frågan jag ställt mig är: Vad vill jag och var kan jag passa in? Jag har en massa LIVS erfarenheter och är en snäll och sympatisk människa som kan samarbeta med andra, har lätt för att lära mig… Jag har en massa kurser bakom mig, mycket pedagogik, men även socialt!

Har även gått konst kurser. Jag kör gärna bil och hör och häpna det jag faktiskt kan göra trots värk, sätena i en bil passar mina höfter och blir avlastande konstigt nog!

Jag skulle haft ett bilsäte hemma i vardagsrummet, då hade jag kunnat sitta utan problem xD

Hade sån värk i måndags att jag var hemma, har sovit så jävla dåligt de här nätterna… även i söndags så satt jag och grät för det var så outhärdligt!

Börjar känna mig något jäkla less! Hur ska man kunna leva med sån jäkla smärta?

Pözz och kram