Etikett: Parkinsonsömn

Värdelös på att sova

Av , , Bli först att kommentera 5

De flesta vuxna behöver mellan 7–8 timmars sömn, men sjusovare måste sova tio timmar, andra kan var på benen med enbart två timmars sömn. I snitt sover vi svenskar 6 timmar och 51 minuter. Vi sover för att hjärnan och kroppen ska återhämta sig. Sovandet har en läkande effekt. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av.

I delar av hjärnan minskar aktiviteten – samtidigt jobbar killarna i lagret med att lägga minnen i rätt fack, och hjärnans bibliotekarier sortera ny kunskap och bearbetar allt nytt vi varit med under dagen. Där finns även ett gäng sopgubbar som rensar bort det onödiga. För om vi skulle lagra alla 65 000 tankar vi tänker om dagen, skulle människans huvudform likna en ballong som pumpas upp för att slutligen sprängas. (Fick här en tanke. Det finns ju en del personer som drar nytta av onödigt vetande och ställer upp i olika frågesporter och kammar hem stora vinstsummor. De måste lida brist på sopgubbar som kastar bort skräpet?)

Så, när vi sover händer det en hel del i vår hjärna. Förutom minneslagringen, aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas under sömnen. Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner. Att sova tillräckligt kan minska risken för en rad sjukdomar. Sov länge så slipper du förhöjda blodfetter som i sin tur minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, depression och utmattningssyndrom

Jag har under hela mitt liv varit värdelös på att sova; både vad gäller insomningsproceduren som längden av själva sovandet. Det hela började redan i barndomen, då jag led av nattskräck och omöjligt klarade av att sova i mörka rum. Dessutom började armar och ben att röra sig av sig själva direkt jag dragit upp täcket till hakan. Jag hörde det brummande ljudet från motorn som gick inne i skallen, dygnet runt. Effektiv tid som jag under barndomen max 5–6 timmar (när rekommendationerna var tio timmar). Men orsaken var förstås min ADHD som gjorde mig att min kropp krävde ständig rörelse. Jag blev lugn av att springa. Orsaken var att det bildades mer dopamin när musklerna fick arbeta. Då som nu lider jag brist på dopamin.

Det har sina nackdelar att vara en nattuggla. Man får sämre fokuserings- och koncentrationsförmåga. Bristen på sömn är en av förklaringarna till att jag redan från start fick bråka med orden, med mitt språk. Förutom usel sömn, så tvingades jag tillbringa två timmar varje dag i Ebbes gamla buss. 07.10 stannade han i Bäckmyran, sen studsade jag runt på hårda säten i en dryg timme innan jag och syrran kunde kliva av vid Furuviksskolan. Sedan var samma väg i samma buss åter vid 15-tiden.

Sömnlös på Ostvägen.

I dag är jag 63 år och sover lika uselt. Vissa perioder har jag bara sovit 1–2 timmar per natt i nån veckas tid. Det är svårt att exakt veta orsaken, men jag har en rad diagnoser som alla kan störa nattsömnen: Diabetes, bipolär sjukdom, ADHD, stroke och Parkinson. Det finns statistik på allt. Även hur mycket man förkortar sitt liv genom att sova för lite: Minus 20 år. Mina psykiatriska sjukdomar, minus 30 år. Parkinson, minus 30 år, Diabetes, minus 30 år. Det blir 100 år. Jag skulle inte ens ha fötts, men här sitter jag skriver om riskerna med sömnsvårigheter. När andra sover sina nio timmar och laddar batterierna, vilar hjärnan och kroppens muskler och inre organ, är jag uppe vid 02.00 och skriver, efter att ha vaknat efter två timmar sömn.

Eftersom stress påverkar min diabetes (sömnlöshet är en stressfaktor) kan den försämras. Både högt och lågt blodsocker försämrar sömnkvaliteten. Mardrömmar och morgontrötthet kan vara tecken på låga nattliga blodsockervärden. Högt blodsocker skapar törst. När jag druckit upp en liter kallvatten och fortfarande är törstig, vet jag att det är dags att kolla blodsockret och ta en ”dutt” snabbinsulin. Sedan ska litern kallvatten jag drack ut på nåt sätt. Fem toabesök den närmaste timmen, är klart störande för den goda sömnen.

Bipolär sjukdom innebär att man svänger i stämningsläge, ibland deprimerad, ibland hypoman (det kreativa tillståndet) eller manisk (upprymd, omdömeslös). Då sover man dåligt. En psykotisk mani är livsfarlig i sin form då hjärtat och de inre organen belastas till max.  ADHD skrev jag om tidigare. Men att inte kunna ligga stilla och försöka sova samtidigt är rent av hopplöst.

Inte nog med att en stroke kan ta livet av en eller göra en lam. Får man som jag en propp i lillhjärnan så kan man drabbas av svåra sömnproblem.  Det blir kortslutning i proppskåpet. Först när man skadat hjärnan inser man var ens verkliga Jag sitter. I hjärnan formas mina tankar, lagras mina känslor och minnen. Den styr allt som händer i kroppen och efter en stroke blir det riktigt rörigt. Känslorna som kokar, minnet sviktar och man sover ytligt och kort.

Ovan på allt detta ska vi lägga Parkinsons sjukdom, som som ett av sina vanligaste symtomen är sömnproblem. Minst 60 procent får någon form av sömnstörning. Insomningssvårigheter och nattliga uppvaknanden är vanliga. Dessutom är det vanligt med nattliga hallucinationer, samt att man lever ut sina drömmar genom att prata, skrik rent av slåss.

Jag sover inte. Sluter bara ögonen.

Nej, det var aldrig tänkt att jag skulle få njuta av en god natts sömn. När jag inför skrivandet av min självbiografi ”Spring Kent, spring!” (2016. Ord & visor förlag) gick jag igenom en ansenlig mängd dagböcker. De var skrivna från sjuttonårsåldern fram till femtioårsåldern. De vanligaste öppningsmeningarna i mina dagböcker var:

”Natt. Klockan kvart över tre. Jag har sovit tre timmar, men kan omöjligt somna om. Trots att jag så trött, så trött …

Mellan dröm och verklighet

Av , , 1 kommentar 6

Vaken och sovande på samma gång

 

Vaknade 04.00. Sovit klart. Fyra timmar. Parkinsondrömmar som i korthet kan beskrivas att man fastnat mitt emellan två världar: Djupsömn och vakenhet. Man kan verka vaken, sitta på sängkanten och småprata, kliva upp och äta, utan att minnas det på morgonen. Men på diskbänken står tallrikar. Brödet ligger för öppen drager. Torkat. Där – mitt högen av porslin står en kvarglömd mjölkförpackning och ett paket Bregott vars innehåll har antagit en flytande form. Vaknar av mitt eget skrik, ofta har jag varit jagad; folk vill spöa upp mig av någon anledning. Denna typ av sömnstörningar när man har ena benet NREM-sömnen (djupsömn) och vakenheten, kan man hitta på vad tusan som helst. Man kan falla nerför trappor, finna sig i köket i tron att man är på toa. Sömnstörningar i sin extrema form, har lett till att folk faktiskt tagit sina liv (sovande).

Sova bör man annars dör man!

 

Det är farligt att sova för lite och för lite är mindre än 6 timmar. Jag sover under mina dåliga perioder 3-4 timmar – vilket gör mig trött och ofokuserad dagtid. Den korta sömnen startar en inre stress då blodsockernivån går upp, blodtryck och pulsen går upp, liksom att immunförsvaret blir sämre, skapar hunger och på sikt så leder det fördubblad risk för cancer, stroke, hjärtinfarkt, depression. Kortare liv ju mindre vi sover. Vi i I-världen sover för lite, vilket fått WHO att tala om en epidemisk sömnbrist. De som sover gott och 8 timmar har en utvilad hjärna som har en bättre inlärningsförmåga, ett bättre minne vilket leder till att vi kan fatta mer logiska beslut. Framför allt, sjusovarna har en bättre psykisk hälsa.

Varför sover vi? Under evolutionen borde vi ha gjort oss av med åtskilliga timmar med sömn. Grottmänniskorna och de som senare drog sig ut på savannerna, var ju rysligt sårbara när de var tvungna att sova, samtidigt som sabeltandade tigrar och stora krokodiler jagade om natten, och käkade sovande grottmän. Om de varit vakna hade dessutom haft mer tid att samla mat och jaga.

Drömde fram Yesterday?

 

När man läser om sömnen/sömnbrist så inser man vi bär på en kemisk fabrik inne i våra skallar; vissa hormoner ska minska, andra öka, vi måste ”kylas ner” för att få optimal kroppstemperatur. Sen stöter man på dem som drömmer kreativa drömmar. Paul McCarty har påstått att han vaknat nynnande på låtar som blev riktigt hyggliga: ”Yesterday” och ”Let it be”. Många författare beskriver hur de efter en god natts sömn vaknar och vet hur romanen ska börja/sluta, somliga har drömt fram flera kapitel i en bok.

Men för oss sömnlösa författare väntar en förmiddag av trögt tänkande och med risken att immunsystemet  kraschar så att vi dör mitt i en mening av blodförgiftning.

Kämpar på med korrekturet till romanen ”Älskade Ester”. Har problem med slutet. Men det löser jag  – när jag fått sova 8 timmar i rad (vilket inte hänt de senaste 30-40 åren …

 

1 kommentar
Etiketter: , ,