Etikett: sömnproblem

Listar min lycka

Av , , Bli först att kommentera 4

Vaknar utvilad. Sju timmars sammanhängande sömn tack vare ny sömnmedicin. Två läkarbesök i onsdags, två olika ordinationer vilket tvingade mig som patient att göra ett val. Vad gör man när läkarna vägrar prata ihop sig? Nej, istället kör de i sina hjulspår. Dagens vård. Det är inte klokt. Men jag gjorde ett val och valde rätt. Minns inte när jag senast sov så gott och så länge, som under ett par års tid sovit 2-3 timmar per natt, vilket nu slagit sig på min kropp med sämre diabetes (inre stress), mer värk, sämre Parkinson, uselt minne.

Pigg och alert tänkte jag bjuda på några listor. (Vad nu det ska vara bra för?)

Svårt med lycka
Det är märkligt. När jag ska göra en lista med tio saker som gör mig glad, så kör jag gång på gång fast. Men under hela mitt liv har jag haft svårt att se min egen lycka och att vara tacksam för den. Där finns en känsla av att jag inte gjort mig förtjänt av den. Skulden, skammen.

10 SAKER SOM GÖR MIG GLAD

  • När jag får träffa Lena och min dotter Hanna.
  • En vacker höstdag när luften är hög.
  • När jag efter treårs jobb får hålla i en av mina romaner.
  • När jag träffar polarna och mina läsare.
  • Att dagarna i ända får lyssna på Genesis.
  • När jag läser en bra bok.
  • När jag ser en bra film – utan reklamavbrott.
  • När jag av nån anledning känner mig frisk.
  • När jag mot alla odds orkar med att motionera.
  • När jag får in en extraslant på mitt bankkonto.

TIO SAKER SOM GÖR MIG IRRITERAD

  • Pratakusar som bygger sina åsikter och så kallade sanningar på fördomar och konspirationsteorier.
  • Vardags- och smygrasister som ursäktar sig med: ”Jag är inte rasist, men …”
  • Klimatförnekare som sprider konspirationsteorier för att undergräva vetenskapen.
  • Alla dessa skojfriska typer, som försöker vinna billiga poänger genom att skämta nedlåtande om folk som är eljest, annorlunda.
  • President Trump, som tycks tro att han är alltings mått.
  • Lockropen från bakåtsträvarna om att det var bättre förr.
  • Fördummande Teve-reklam. Alla dessa irriterande avbrott kan driva den bäste till vansinne.
  • Alla dess spelbolag som skapar spelmissbrukare.
  • Treackordsmusik.
  • Bilister som inte vet vad en blinkers ska användas till.

Häpp! Roligare än så här blir det inte.

Den sömnlöse drömmer

Av , , Bli först att kommentera 3

De flesta vuxna behöver mellan 7–8 timmars sömn, men sömnbehovet är individuellt. Nyfödda sover nästan dygnet runt, medan tonåringar behöver uppemot 9-10 timmars sömn. När man blir gammal sover man mindre. Vi svenskar sover i genomsnitt 6 timmar och 51 minuter. Sover gör vi för att hjärnan och kroppen ska återhämta sig. Det finns alltså en form av läkande i vårt sovande. Sömnen är uppdelad i så kallade sömncykler på ca 90 minuter.

Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas.  Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner. Att sova tillräckligt kan minska risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, depression och utmattningssyndrom.

Så om man inte sover … Jo, då riskerar man både det ena och det andra.

 

Jag brukar le lite snett när någon säger att dagen är förstörd då de bara fått sova 6–7 timmar. Själv är glad de få nätter jag sover 3–4 timmar sammanhängande. Jag talar inte om några tillfälliga sömnbesvär, utan om livslånga. Denna blogg handlar om sömnlöshet, som jag började skriva 04.00 efter att ha sovit drygt två timmar. Min livslånga svårighet att somna, med de ständiga uppvakningarna innebär att min hjärna sällan återhämta sig.

De tre tillstånden/sjukdomarna jag ska beskriva är:
Diabetes, bipolär sjukdom, ADHD, stroke och Parkinson. (Funktionshinder och sjukdomar jag lider av). Många gånger finns en samsjuklighet, vilket gör det svårt att veta var/när man ska börja behandlingen.

Man sviktar i vardagen
Om man inte får sova nattetid får det naturligtvis konsekvenser dagtid. Man kan få problem i problem både i arbetet och i privatlivet. Man får sämre fokuserings- och koncentrationsförmåga. Man blir ”Seg i kolan” helt enkelt och som leder till svårigheter i det vardagliga. Man kan få svårt att delta i samtal, hålla sig vaken på möten eller till och med att träffa vänner och bara äta en god middag. Du får sämre koncentrationsförmåga, bristande simultankapacitet, blir lätt distraherad.

Blir känslostyrd
När andra sover sina nio timmar och vilar hjärnan och kroppens muskler och inre organ allvarliga sjukdomar, så är en sådan som jag uppe och skriver från klockan 02.00 efter att ha somnat vid 12.00. Ett tecken på sömnbrist är att mina känslor svänger mer mellan olika lägen och att jag överreagerar på olika sätt. Man blir lätt känslostyrd.

Så funkar normal sömn
Insomningsfasen är sömnen ytlig och du är lättväckt. Bassömnen tar vid. Sen kommer djupsömnen och nu sker kroppens återhämtning och uppbyggnad. Hjärnan arbetar långsammare och tillverkningen av stresshormon minskar. Under djupsömnen slappnar musklerna av och du är svår att väcka. Drömsömnen som även kallas REM-sömn. REM står för ”rapid eye movement” som betyder snabba ögonrörelser. Drömmar förekommer under de olika sömnstadierna, men de är vanligast under REM-sömnen. Då arbetar hjärnan aktivt på ett sätt som påminner om när du är vaken.

​​1. Diabetes och sömnen
Hos diabetiker kan sömnlösheten påverka diabetessjukdomen, och diabetes kan i sin tur ge upphov till sömnlöshet. Får man med ordning på sömnen förbättrar blodsockerbalansen, och en god diabetesbehandling förbättrar i sin tur sömnens kvalitet. Sömnlöshet i kombination ”högt tempo” (stress) dagtid leda till att den mest kärnfriske kan drabbas av Diabetes 2. Så var det i mitt fall 2003 då stressen med arbete, romanskrivande, jobb med filmmanus och nybliven pappa i kombination av övervikt, sömnlöshet och usel kondis, ledde till en akut diabetes, plus att jag fick diagnosen Bipolär sjukdom typ 1.

Eftersom stress påverkar din diabetes (sömnlöshet är en stressfaktor) kan din diabetes försämras i fall du sover uselt. Både högt och lågt blodsocker försämrar sömnkvaliteten. Mardrömmar och morgontrötthet kan vara tecken på låga nattliga blodsockervärden, vilket gör att du bör kolla blodsockret även nattetid. Högt blodsocker gör dig törstig och du dricker massor, vilket får dig att springa på toa hela natten och kissa.

En riskgen kan vara förklaringen till att det finns ett samband mellan nattjobb och ökad risk att få diabetes. Sömnhormonet melatonin försämrar insulinfrisättningen hos personer med en vanlig genvariant, vilket kan förklara varför risken för typ 2-diabetes är större hos nattarbetare eller personer med sömnbesvär som bär denna riskgen.

Sömnapné med andningspauser gör att sömnen försämras, och då försämras också sockerbalansen. Framför allt hos personer med typ-2 diabetes är sömnapné en mycket vanlig parallellsjukdom. Det kan man få hjälp med. En CPAP-apparat underlättar andning och sömn nattetid.

Nervskador som orsakas av diabetes kan ge upphov till smärtor, och framför allt rastlöshet i benen Då blir det svårare att få fatt i sömnen, och att få en vilsam nattsömn. Rätt kost, bättre sömn, mindre stress, regelbunden motion kan förbättra din diabetes. Tre veckor på Sorselegården med massor med motion, rätt kost gjorde att jag sov som en gris. Jag gick även ner 15 kg och kunde sluta med mitt insulin. Det höll i två år, sen kom alla andra sjukdomar ikapp mig och stressen återupptogs.

2. Bipolär och sömn
Bipolär sjukdom innebär att man svänger i stämningsläge, man är ibland deprimerad, ibland hypoman (det kreativa tillståndet) eller manisk (upprymd, omdömeslös) och har ibland neutral sinnesstämning, det vill säga utan symtom. Hos personer med bipolär sjukdom är det vanligt med sömnproblem under sjukdomsepisoder. Sömnstörning och ångest är de två symtom som orsakar det mest kännbara lidandet och där man kan nå snabbast resultat vid behandling. Sömnpreparat ska därför ges tidigt och generöst.

Förändringarna i tillstånden kan komma mycket snabbt. Fallet blir högt. En ”normal” depression smyger sig ram och kan ta veckor, månader på sig att ta plats i ens sinnen. Vid en bipolär depression, som kan dyka upp efter några få timmar, är det vanligt att man sover för mycket. En psykotisk mani är livsfarlig i sin form då hjärtat och de inre organen belastas till max. Mycket på att vid en mani så sover man inget alls. Inläggning krävs. Vi en mani krävs ofta starka sömnmediciner. Ofta går B.S armkrok med diabetes. Då den bipolära inre stressen kan öka exv. Kortisol så att blodsockret ökar. Trots att man skött sin diabetes minutiöst.

3. ADHD och sömnsvårigheter
Det har länge varit känt att personer med ADHD lider av sömnsvårigheter i högre utsträckning än andra. Men det kände man inte till under tidigt 1960 då jag var en liten ADHD-grabb, som stämplades ”dåligt uppfostrad”, ”efterbliven, idiot”, ”en gangster i vardande.”

Idag vet man genom forskning och vetenskaplig evidens att ADHD och sömnproblem går hand i hand. Mer än hälften av alla barn med ADHD har sömnsvårigheter, något som ofta märks redan i spädbarnsåldern. Barn med ADHD har svårt att somna på kvällen, sover oroligare och färre timmar per natt än andra barn. Dessa sömnproblem gör att de grundläggande ADHD-symtomen ökar, med inlärningssvårigheter och beteendeproblem som följd.

Sömnproblemen kan delvis bero på den bristande förmågan att reglera aktivitetsnivån. Vi med ADHD är usla på att trycka på rätt pedal, att skilja på bromsen och gaspedalen. Än i dag händer det rätt så ofta att gaspedalen åker ner i botten precis när sömnen ska infinna sig. Rastlösheten gör att det är svårt att varva ner på kvällstid och att få en stabil sömn. Vi har även en bristande känsla för tid och en svårighet att skapa rutiner, vilket kan ligga bakom tendensen att vända på dygnet. En bidragande orsak till sömnlösheten är att man helt sonika blir rädd för att sova, vilket skapar ångest och oro …

Troligtvis kan de barn som numera får stimulerande medicin mot sitt neuropsykiatriska funktionshinder fördröjer insomningen, att barnen fått sina piller för sent på dagen och sitter i om kvällen. En första åtgärd kan i så fall vara att prova med dosminskning.

4. Stroke skadar sömnen
Inte nog med att en stroke kan ta livet av en eller göra en lam. Tiden efter en stroke kan vara mycket jobbig. Man kan se det som att det blivit kortslutning i proppskåpet. Hjärnan formar dina tankar, lagrar dina känslor och lagrar dina minnen. Den styr allt som händer i din kropp. Din hjärna är du. En stroke kan röra till allt detta – rejält. Hjärnan är plastisk, vilket innebär att den är föränderlig och anpassningsbar. Den kan skapa nya förbindelser mellan nervcellerna.

En tredjedel av de som fått en stroke får ofta en efterföljande depression. Det handlar om rätt så sega och långvariga depressioner som varar i cirka sex månader. Det är ett allvarligt tillstånd. Deprimerade strokepatienter blir kvar längre på sjukhus, svarar sämre på träning i rehabilitering, och har en sämre sömn. Att drabbas av stroke innebär att man vänder upp och ner på livet, både för den som drabbats och för närstående. Trots att behandlingarna blivit allt bättre får många kvarstående besvär av olika svårighetsgrad.

Efter en stroke kan minnet försämras.  Även koncentrationen påverkas. Något som jag personligen besvärats av är svårigheter att följa ett samtal med flera personer. Jag kommer inte in i samtalet och gör jag det så kommenterar jag nåt som sagts för fem minuter sen. Detta har lett till att jag undviker middagar tillsammans med större sällskap, vilket i sin tur att förlorat en lång rad fina vänner. ”Trögheten” har tilltagit efter det jag fick Parkinsons sjukdom.

Sömnbesvären beror sannolikt på grund av den hjärntrötthet som efter en stroke. Hjärnan uppfattas därmed arbeta på ett ineffektivt sätt. Utan att man kan peka på det, så känner man att något gått förlorat i ens hjärna.

I början av augusti 2015 drabbades jag av en stroke. Då small det till i bakhuvudet. En fruktansvärd huvudvärk spred sig över hela skallen. Jag skrek av smärta och reste mig upp, varvid jag störtade med huvudet före i golvet. Kunde inte gå. Allt snurrade.  

Min stroke, en propp, satte sig Lillhjärnan. Härifrån koordineras våra rörelser, vår balans och vår förmåga att agera i förhållande till omgivningen. Skador på lillhjärnan leder bland annat till svårigheter att koordinera rörelser. När jag oförklarligt började att ramla och slå mig sommaren och hösten 2018, trodde läkarna att det var symtom från skadorna i Lillhjärnan. I själva verket var det en ny hjärnsjukdom som visat upp sig: Parkinsons sjukdom.

5. Parkinson och sömnbesvär
Parkinson och allt sämre rörelseförmåga hör ihop. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt (jag har min på vänster sida) för att längre fram omfatta båda kroppshalvorna. Ofta har man gått omkring på jorden med sjukdomen många år innan den upptäcks. I mitt fall förmodligen sen 2012 – alltså före tre år före jag fick min stroke. Kanske ända bort till 2009.

Parkinson är obotlig. ”Giftiga” proteiner klumpar ihop sig i de nervceller som ska producera dopamin. Nervcellerna dör. Under sjukdomens inledande fas går den att behandla med L-Dopa. I slutfasen drabbas man av överrörlighet. Parkinson påverkar inte bara motoriken utan ger även upphov till så kallade icke-motoriska symtom. Det är till exempel vanligt med balanssvårigheter, trötthet, blodtrycksfall och inkontinens. Det är inte heller ovanligt att Parkinson-patienter drabbas av psykiska symtom som depression och nedstämdhet. Ett av de vanligaste symtomen är sömnproblem.

Sömnstörning är mycket vanliga. Sömnstörningarna ökar då Parkinsonsymtomen förvärras. Insomningssvårigheter och nattliga uppvaknanden är vanliga. Dessutom är det vanligt med nattliga hallucinationer, samt att man lever ut sina drömmar genom att prata, skrik rent av slåss. Sömnproblemen kan antingen bero på förändringar i hjärnan, men de kan också vara en biverkning av anti-Parkinson-behandlingen. Även ångest och depression ökar risken för sömnproblem. Myrkrypningar i benen och täta urinträngningar kan leda till många sömnlösa nätter.

Värst av dem alla torde vara REM-relaterade sömnstörningar (RBD) med sina vansinniga, verkliga mardrömmar. Det är vanligt att Parkinson-patienter med RBD drabbas av ”nattskräck” (panik/ångest-attacker). Det är viktigt att ställa diagnosen, då tillståndet kan behandlas. Det finns ett flertal behandlingsmetoder. Bland annat en medicin som kan prövas: Iktorivil (Antieleptikum) 4–8 mg/till natten.

 

© Kent Lundholm 2020-09-13

 

 

Utrymme åt hoppet

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag kommer aldrig att bli kompis med natten. Den tvingar mig att vara uppe när alla andra sover djupt och drömmer sött. När drömde jag senast? När kom jag ner i djupsömn mer än tre timmar i rad? Däremot så finns där en upplevelse om att jag tror mig sova länge – väl vaken har det gått mellan 11 minuter och 2-3 timmar.

alarm-clock-1193291_960_720

 

I snitt ska vi drömma cirka 100 000 drömmar under en livstid – jag torde vara nere på en fjärdedel. Under barndomen drömde jag mycket – vansinnigt hemska mardrömmar som knappt går att återberätta. Sedan drömde jag en hel del knäppa drömmar i 20-25 års åldern; detta i samband med att min bipolära sjukdom bröt ut och fyllde mig med panik. Vågade knappt blunda i rädsla för de bilder som väntade. Under de åren sov jag lite, som nu: 2-3 timmar per natt.

Känner av stressen. Den kommer från oron inför boksläppet och det faktum att jag påbörjat ett nytt romanprojekt som kommer att kräva sin man. Varvar upp. Pulsen slår snabbt. Läste nånstans för varje år vi lever under svår stress så minskar livslängden med 3 år. Men jag håller mig på fötterna, om nu inte psykläkarna sabbar det genom att ändra dosen i de mediciner som faktiskt ger mig en smula lugn ett par-tre timmar per dag; då jag dagtid kan varva ner efter en sömnlös natt.

Har börjat städa min lägenhet. Det behövs. Damm och sand och kaksmulor på golven, under soffan, sängen, precis överallt. Var genomvåt av svett efter att under gården satinerat två av min rum. Det doftade grönsåpa.

shame-2087815_960_720

Ibland drabbas jag av skammen. En malande känsla som påstår att jag gjort något fel; att det är fel PÅ MIG. Eftersom jag varit annorlunda, eljest, hela mitt liv lärde jag mig redan som barn att skämmas. Skammen får mig att känna mig liten och ofullkomlig; en man som inte förtjänar att bli älskad. Jag duger inte! Av skam blir det lätt hemligheter, av hemligheter lögner.

Det är inte fel att kalla skammen för själens sumpmarker. Däremot förlorar den lite av sin makt var gång vi sätter ord på skammen, när vi berättar om den för en nära vän, sin käraste (eller skriver om den i sin blogg). Skammen kan äta upp en inifrån, medan vi går omkring med våra hemligheter som gör oss allt tystare, till slut arga och fördömande. I denna känslosmet växer rädslan. Isolerar mig. Dessutom: skammen har en förmåga att bli destruktiv. Ur den växer våldet, missbruket, skulden, självföraktet. När skammen försöker bryta ner mig, så är det också en trigger som vill få mig tillbaka till missbruket. Det är då som jag skriker: ”Försök inte! I augusti firade jag tio år som spiknykter!”

relax-1137240_960_720

Nog lever jag ett tröttsamt liv. Måste ständigt vara på tårna och parera farliga känslor, se till så att inte sömnlösheten bryter ner mig, ständigt kolla blodsockret och blodtrycket, i parti och minut vara rädd för en ny stroke, för att gå nerför trappor. Livrädd för att min Parkinson ska göra mig till en staty som inte kan röra sig eller kunna göra sig förstådd. Nattfruktan. Känslan av att var övergiven, bortglömd och ensam. Sedan går det åt en hel del tid för att försöka förstå varför jag skämmes – var kommer skammen ifrån? Har det med åren blivit en återkommande vana när självkänslan sjunker? En självuppfyllande profetia?

piggelin-e1468266550789

Tror att jag måste bli mer snäll mot mig själv, inte kräva lika mycket av mig som för 20 år sedan. Jag har ju för tusan blivit en multisjuk, fet,skallig gubbe på 61 år. Måste nog smörja min ande, våga tro på något som är större än vad jag är, släppa tag om det jag inte kan påverka och ge större utrymme för HOPPET.

För övrigt så skrattar jag på tok för sällan.

Nattens hormon

Av , , Bli först att kommentera 5

Sovit bra – hela sex timmar. Idag ska jag slutföra novell nummer ett i det som ska bli en framtida novellsamling om märkliga människor jag mött eller hört talas om. Det är en rad historier som blivit över under mina romanbyggen.

Det passar mig bra att skriva korta noveller. Men det är svårt att vara ”korthuggen”. Orkar däremot inte med något långt romanprojekt som sträcker sig tre år in i framtiden. I varje fall inte nu när händerna börjar skaka efter nån timme vid tangentbordet. Det är möjligt att jag inte kan skriva alls om ett år eller så. Ska träffa min parkinsonläkare på måndag. Få se om han kan justera min medicinering så att handskakningarna blir mindre eller slutar helt.

sömn lamm

Jag har börjat sova bättre och längre. Det kan att ha göra med tillskottet till min övriga sömnmedicin; melatonin, ett hormon som bildas i hjärnan, tallkottskörteln. I Sverige är melatonin klassat som läkemedel och förbjudet att sälja annat än på recept. Brist på detta hormon kan leda till svårighet att somna och trötthet på dagtid. Men det tog tre månader att trappa upp i dos och börja ge de första diffusa effekterna.

solens ljus

Melatonin är nattens hormon, då starkt ljus stoppar tillverkningen – och jag som alltid sovit med en tänd lampa och som genom livet skytt mörkret. Egentligen vet man inte så mycket om hormonets övriga effekter och biverkningar. Särskilt inte vad bruket leder till på lång sikt. I många länder saluförs melatonin som ett mirakelmedel som ska hjälpa mot ta mej tusan alla kroppsliga och psykiska åkommor. Men man har också kunnat se låga halter av melatonin vid depression, fetma, brist på sköldkörtelhormon, smärta ”utan orsak” och Hortons sjukdom – och hos oss med sömnproblem. Men även personer med adhd eller autismspektrumsyndrom kan tydligen sova bättre med hjälp av melatonin.

För övrigt är oron priset för vår intelligens, då oro ökar förmågan att förutse faror och hot. Kroppens stress- och ångestmekanismer skapades för att öka våra chanser att överleva.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Modet att vara sårbar

Av , , Bli först att kommentera 2

Vaknat ofta. Klev upp vid tre, åt en macka fastän jag inte borde, tog en halv sömntablett och somnade till slut om och vaknade strax efter sex. Jag har skrivit otaliga gånger på min blogg om mina sömnproblem, något som jag burit med mig sedan barndomen. Det handlar om min oförmåga att varva ner och att tömma huvudet på tusentals tankar som likt kometer korsar min inre himmel. Har lidit av en kroppslig rastlöshet, då armar och ben ofrivilligt hoppar till under täcket och väcker mig titt som tätt. Sova, sova, brukar jag tänka vilket gör mig ännu mer spänd, orolig och tillslut kommer paniken. Då är det bara att kliva upp, trots att det är mitt i natten. En av de mest typiska symtomen på ADHD är oförmågan att varva ner. Det blir till ett ekorrhjul – ADHD gör det svårt att somna och för lite sömn förvärrar min ADHD. Jag har under årens lopp fått chansen att pröva på olika avslappningsövning där många gått ut på att ”fånga dagen”, men har misslyckats varje gång. Jag har skippat kvällskaffet då koffeinet kan sitta i upp till 12 timmar, har undvikit socker – ibland – skrivit dröm/sömndagbok, försökt släcka alla lampor. Jag har sett på usla deckare, läst böcker, allt för att avleda min oro och trötta ut mig. Men inget har hjälpt. Men trots att jag sover som en kratta, periodvis bara 3 timmar per natt, är jag som mest produktiv och kreativ under förmiddagen. Det är då jag bloggar, skriver mina böcker, städar min lägenhet – för att sedan krokna mitt på dagen. Det är då jag ska försöka vila/sova en timme för läka min ”stresshjärna” som är ett resultat av den stroke jag drabbades av för 1 1/2 år sedan. Gissa om jag lyckas sova mitt på dagen? Precis – det är dömt att misslyckas, Jag ligger mest och tänker, även om jag på något sätt vilar i min säng. Ofta slutar det tjuta i min skalle då min hjärna varit på väg att koka.

prata

Vi stöter på dem lite då och då, ”pratmonstren” (alt. pratakusa). Ni vet de där som inte ger dig någon chans att få en syl i väder, eftersom deras prat är en lång räcka med sammansatta meningar, där inte en enda inskjutande bisats får plats. Försöker man skjuta in en fråga, himlar de bara med ögonen, ler lite kort och överinseende, höjer rösten och fortsätter och fortsätter. Får man mot all förmodan chansen att säga något har man glömt bort vad man ville säga då pratmonstret hållit låda i en halvtimme. Nåväl, när det blir min tur att prata så blir jag genast avbruten och tillrättavisad, eftersom det jag försöker säga är helt fel. De vet ju allt, eftersom de jämför allt och alla med sig själva. De är alltings mått. Jag kan rekommendera hudfärgade öronproppar.

20160315_163208

Sårbarheten kan verkligen vara livets stora vågspel, för i sårbarheten finns alla känslors kärna. Att blotta sin sårbarhet är onekligen ett risktagande eftersom resultatet kan vara ovisst. Hur ska andra tolka det? Blir jag slukad av vargarna som är ute på jakt? I grund och botten handlar det om en känslomässig nakenhet. Så gick mina tankar under skrivandet av min självbiografi ”Spring Kent, spring!” och i än högre grad då jag ställde mig scenen och berättade om mitt liv. Bara detta att visa sin text (en konstnär visar sin målning, en skådis tolkar Hamlet) var i sig att blotta min sårbarhet, vilket jag gjort tidigare då mina fyra romaner publicerats. Men med denna bok handlar det ju om mig – sårbar och naken. Jag har delat känslor, hemligheter, upplevelser med människor jag inte känner, vilket gjort det svårt att dela sårbarhet med dem – vilket var den största risken. Det gjorde mig mer sårbar. Men jag har struntat i det och vid femton tillfället varit ute i länet och talar om min bok och om psykisk ohälsa. Jag har inte hört ett enda ont ord, inte känt en enda gång att där funnits någon som velat attackera min sårbarhet. Jag har mest mött gott och fått massor med frågor. Att känna är att vara sårbar och ur detta föds modet, glädjen, kärleken och kreativiteten. Med tiden kommer hoppet, empatin och äktheten. Men den största vinsten med att våga visa sig sårbar, är att man kan bita huvudet av skammen.

För övrigt tycks somliga gräma sig mer över en förlust, än över att känna glädje över en vinst.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Stor sömnskuld

Av , , Bli först att kommentera 1

Usch, vad jag sovit illa i natt. Inte nog med att jag somnade på soffan, väl i säng så vaknade jag vid fyrasnåret, utan att kunna somna om. Jag har sovit illa hela livet, men efter stroken har sömnproblemen förvärrats. Nog för att jag har mest fart på hjärnan i gryningen och fram till mitt på dagen, men jag går också genom livet med en rejäl sömnskuld hängande över axlarna. För lite sömn påverkar även mitt arbetsminne och min koncentrationsförmåga – som redan innan stroken var illa och då på grund av min ADHD. Sömnbristen gör mig även känsligare för stress, och den skapar mer ångest och påverkar motoriken. Vissa dagar känns det som om jag har bly i skorna och har svårt att flytta fötterna, vilket i sin tur påverkar balansen. Så just nu känns det inget vidare.

sovagroda

Fast jag blir kanske på bättre humör efter dagens aktiviteter. Vid tiosnåret ska jag infinna mig på Gammlia och får en blomsterkrans satt på huvudet. Då ska deltagarna/underhållarna i Granö kyrkovecka presenteras och då förhoppningsvis inför världspressen. Det är den 26 juli som jag ska framträda i Granö, i Sjungande gården, klockan 18.00 och då kåsera fritt kring ämnet Högmod. Torde inte vara svårt då mina romaner kryllar av karaktärer som lider svårt högmod – människor som känner en stark belåtenhet med sig själva, som drabbas av hybris och arrogans. Men så är också högmod en av de sju dödssynderna. Motsatsen till högmod är ödmjukhet.

företag

Ikväll ska jag gå en kurs hos skattemyndigheten och repetera mina sviktande kunskaper om moms, sociala avgifter, avdrag och sådant en författare med enskild firma bör kunna. Hoppas jag orkar med båda aktiviteterna. För det är ju som sagt en dag då jag vaknat på tok för tidigt och bara sovit i tre timmar. Vore nog bra om jag kunde kura ihop mig en stund mitt på dagen och sova nån timme – men jag är, som sagt, usel på att sova.

Har kikat på en del fotboll. Såg Ungern spela ut favorittyngda Österrike och hur lilla Island spelade oavgjort mot Portugal. Sverige måste höja nivån rejält om de inte ska få åka hem efter gruppspelet. Har svårt att tro att de ska ta någon poäng mot vare sig Italien eller Belgien.

För övrigt är det väl tid att sätt pären. Mandelpären. Sedan återstår en väntan på nypären. Fast det senare har jag redan ätit några rejäla mål av. Men de kom väl söderifrån eller var uppdrivna i växthus. Men oj – nypären, en smörklick och lite flingsalt. Mer behövs inte.

 

Brist på sömn

Av , , Bli först att kommentera 2

Sovit som en sten, förmodligen på grund av det nya pillret som min doktor lade till vid senaste besöket. Jag har ju under en längre tid vaknat flera gånger under natten och haft svårt att somna om, eller så har jag sovit under natten men vaknat ”pigg å glad” klockan fyra. Under hela vintern och våren har jag sovit i snitt 4-5 timmar, vilket är farligt lite. Inte minst vad gäller rehabiliteringen efter min stroke. Min doktor tror att jag störs av min ADHD även nattetid, vilket jag köper, så han har lagt till en typ av medicin som stimulerar noradrenalinet, en signalsubstans och ett blodburet hormon. Det påverkar vår vakenhet, men har också ett finger med i spelet vad gäller depression och mani. Även stress påverkar nivåerna av noradrenalin. Medicinen ska göra mig trött och få mig att sova längre och mer sammanhängande. Trots att vi bara kommit halvvägs i dosen, så har jag faktiskt börjat sova bättre. Nu är det flera nätter i rad som jag somnar vid 22.00-23.00 och  vaknar vid 06.00-07.00. Något har hänt. Nu ska sägas att jag vid sidan av denna behandling sedan tidigare tar två andra sömnmediciner som hjälper mig att ”våga” sova.

sova

I min självbiografi ”Spring Kent, spring!” har jag beskrivit mina livslånga problem med sömnen och hur detta började redan i min barndom. Jag trodde att det fanns en liten motor i mitt huvud eftersom jag tydligt kunde höra dess brummande – och särskilt tydligt när jag låg nedbäddad och det blev så där kusligt tyst i huset. Det ryckte och drog i armar och ben, det pirrade och stack i händer och fötter, och det var hopplöst att stopp på tankarna som snurrade runt i huvudet. Det var nu som jag skulle försöka bearbeta och förstå alla de tusentals intryck som under dagen stormat in i min skalle. Även om diagnosen inte fanns då, i 60-talets bakland, så var jag sedan födseln ett ADHD-barn. Många av de symtom som jag jag upplevde då har jag fortfarande kvar. Ett av de mest besvärliga är sömnproblemen.

De kommer i en strid ström … mina gamla vänner och bekanta för att köpa ett signerat exemplar av min bok. Den här veckan har det varit vänner från tiden på Folkbladet som dykt upp och som är på G. Jerry Lindkvist var på besök härom dagen och vi hade ett härligt, givande samtal om skrivandet. Givetvis blev det även ett och annat minne från tiden på tidningen. I dag kommer Karin Löwing på besök – något jag ser fram emot.

pingis

Efter en timmes promenad nere vid älven, tog jag under gården en runda förbi Peppe – en av de vänner jag känt allra längst. De hade sommarstället i Maltträsk, åtta kilometer från mitt hemställe, och från 10-12-års åldern cyklade jag dit nästan varje dag för att leka cowboys och indianer. bada och dyka i bäcken, spela pingis, fotboll (med mina träben) och äta gräddglass direkt ur paketen. Så det är klart att våra samtal får ett särskilt djup och ibland behöver ingen av oss säga särskilt mycket för att vi ska förstå varandra.

För övrigt är det lätt att bli smått besatt av sina minnen, rent av en minnesnarkoman. Men då och då måste vi ta klivet åt sidan och intressera oss för det som sker just nu. Annars finns risken att vi missar stora delar av själva livet – som pågår exakt i detta ögonblick.

20160315_163208

Här kan du beställa ”Spring Kent, spring!”

”Språket är detaljerat, vackert och väl avvägt. […] Öppet, ocensurerat och oerhört angeläget innehåll som är mästerligt välskrivet.”  Helhetsbetyg: 5
Katharina Jacobsson BTJ

”Spring Kent, spring! är Kent Lundholms femte bok. Den klibbar sig fast, tränger in under huden och drabbar med full kraft.”
Yvonne Rittvall, Folkbladet

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Sömnlöshet och bussåkande

Av , , Bli först att kommentera 0

Tidig morgon. Utsikt över hustaken på Hemmansgatan här på Anderstorp i AIK-land. Slöjmoln skymmer solen. Jag och min hatt ska vara här ett tag för att samla mod och kraft inför berättarfestivalen som drar igång på måndag. Det blir några riktigt intensiva dagar. Förhoppningsvis roliga och givande.

Tröttheten jag kände efter boksläppet i Umeå håller på att släppa och med den även oron som gnagt inom mig. Har ju så lätt för att förstora bilder och känslor, så svårt att koppla av och sova. I ett vetenskapsprogram härom dagen berättade man om riskerna med att sova för lite. Det kallas för insomnia som 11 procent av befolkningen lär lida av. Kanske lider jag brist på sömnhormonet melatonin, men mest troligt har det att göra med min ADHD – för vem kan sova med en motor brummande i skallen?

Om man sover mindre än fem timmar per natt fyrdubblas risken för stroke. Hela mitt liv, i varje fall till och från, har jag inte sovit mer än 4-5 timmar. Skrämmande. Lägg då till all annan skit jag varit med om, alla diagnoser jag dragit på mig – vilket emellanåt gör jag vettskrämd.

vägen
Världens mest långtråkiga vägsträcka.

De senaste åren har jag åkt med bussen mellan Umeå och Skellefteå en himla massa gånger – en av världens tråkigaste vägsträckor. Den är så jävla mördande tråkig att folk svimmar och faller i koma, en del försöker hoppa av, klockorna stannar och chaufförerna tuggar fradga. Är det månne vägens fel som gjort att folk i de två städerna inte drar jämt? När umeborna kör dötråkighetsvägen norrut är de så förbannade och slut i huvet, att när de vänder i första rondellen när kommer fram till Skellefteå – och detsamma gäller när skellefteborna far åt Umeå. De så uttråkade att de vänder i ersbodarondellen.

buss

Den tråkiga vägen har förmodligen påverkat hatet mellan AIK och Björklöven då även spelarna tvingats färdas vägsträckan inför matcherna. Och hur är det med politikerna i de västerbottniska kuststäderna? Är det dags att gräva sönder vägen och bygga en som är lite roligare. Det kan inte vara svårt. Ja, denna teori kom till mig längs E4, någonstans i höjd med Lövånger.

För övrigt ska vi försöka fixa en biljett till måndagens invigningen av Skellefteå berättarfestival till Lena – vilket kan bli en sann utmaning. De är visst slut, hörde jag igår. Så om någon därute har en biljett över, så är vi på Anderstorp mycket intresserade. En annan plan vi har är att utröna om man i Skellefteå kan köpa ett par sportskor – för i Umeå går det ju bara att köpa antingen en höger- eller vänstersko. I varje fall på Stadium.

Omslag_Spring_Kent

Intresserad av min bok ”Spring Kent, spring!” BESTÄLL