Unsafe area

Storsonen kom hem och vände efter jobbet, för att åka till bakteriefria flickvännen. Han som förmodligen gjorde bort sitt under sina två feberdagar tidigare i veckan.

Detta hus är nu klassat som närmast pestsmittat eller åtminstone ej säkert att vistas i. Unsafe area. Vi borde ha en sån där varnande spetälskeklocka tydligen.  
Lillsonen passerade 40 grader på eftermiddagen och blev välda medtagen och tung i andningen. Julia ligger före i processen men det verkar hostigt och segt. Isa har strategiskt kört varm dryck-vila-varm dryck-sova-metoden med viss framgång så här långt.  Jag har vänt upp och ner på medicinskåpet och sen gjort ett tappert försök att plocka ur diskmaskinen. Jag fick sätta mig två gånger och vila under detta hisnande arbetspass. Och svetten lackar.

Dock fick jag fram nödvändiga medikamenter, för om vi ska klara natten vill jag gärna ha lite lättare andning och mindre hosta på sonen. Själv är jag nöjd om jag kan ligga utan att halsen känns som den kättar igen och om öronvärken ger med sig så pass att jag inte måste sitta upprätt och sova. Ja, om jag slipper fler obskyra drömmar och svettpass i natt så är det ett plus. Åh, vad jag avskyr detta!

Som kronan på verket hör jag regnet strila ner oavbrutet och inser att det kommer att ta veckor att få den kvarglömda tvätten på klädstrecket torr. Jag får nog beordra ut någon och hämta in den för omtvätt i morgon. Dagens Ilandsproblem.

4 kommentarer

  1. Fyrabarnsmamman

    Min äldste son kom hem från konfirmationsläger på Norrbyskär i lördags med samma symtom. Slemlösande och vila är ordinerat av mamman…men barnet protesterar. Med alla nya fantastiska vänner så räcker timmarna inte till. Tur att han är ung…själv så känner jag lite i halsen och är TRÖTT! Hjälp mig någon…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.