Det enda positiva jag kan säga denna hemskt mörka kväll, efter Leksandsförlusten mot Västerås, är att det finns en kille från Nordmaling jag verkligen unnar framgång: Peter Öberg i Västerås. 
Även om det svider  att han tacklade sönder Leksands back Johan Svedberg i förra mötet och dessutom gjorde det avgörande målet ikväll, så kan jag inte ha några ”hard feelings” mot den killen.
Han är något av det mest hedervärda som står på ett par skridskor och han har alltid haft ett stort hjärta för sin moderklubb LN91. Han är ett föredöme helt enkelt.

Är det varulvar i farten igen? Eller finns det något annat skäl till att det sovs lite oroligt i dubbelsängen de här nätterna? Kvalserier ochslutspelsdrömmar? Jag vaknade i alla fall strax före 4 och sen dess har jag testat några olika omsomningsmetoder.
Jag började med positivt tänkande ochLeksands straffvinst mot Västerås igår. Fullständigt värdelös metod eftersom jag blev väldigt uppspelt av tankarna på Jesper Ollas sjukt snygga straff.
Jag bestämde mig för att byta taktik och träna avslappning. Jag gick igenom muskel för muskel för att känna var träningsvärken hade satt sig efter att Isaoch jag skottat bort oändligt många kubik kompakt snö från altan igår. Jag var kanske inte tillräckligt fokuserad på det för istället började jag fundera på hur jag skulle få loss lilla grillen från baksidan och grilla korv på vår skottade altan i solen på framsidan – och då blev jag hungrig istället!
Äta på nätterna har jag dock aldrig roat mig med, men nu börjar jag ångra att jag inte gick ner och tog mig en mugg varm mjölk eller något för jag är fortfarande klarvaken. Tankarna på att slänga in en tvätt, plocka ur diskmaskin eller att göra musli var dock lättare att skjuta åt sidan.
Nu funderar jagpå hur man bäst firar internationella kvinnodagen och huruvida jag ska göra alla semlor laktosfria eller inte. Det borde vara lika uttråkande som att räkna får!

Sonen och hans kompis sitter och äter frukost inför söndagens bortamatch.

Det blev inga VM-guld. Sjukt tråkigt för svenskarna.

Men hör här bara: Vinst för Leksand mot Almtuna. Vinst för sonens LN91 mot Modo.
Svågern nådde Mora efter drygt nio timmar i spåret. Löven tog sig vidare i förkvalet till det allsvenska kvalet. En riktigt bra dag.

Dessutom fyndade vi en domartröja till lillsonen i Övik. Fatta att den där randiga pyjamasliknande tröjan som man får ta så mycket skit i, kostar 1100 kronor  på ordinarie pris!
Nu var det rea på det sista kvarvarande exemplaret som satt som gjuten på ungen. 

Nu blir det till att slappa i soffan resten av kvällen. Jag ska se hela förra säsongen av Solsidan. Sen ska jag ladda om inför morgondagens Leksandsmatch mot Västerås.
Ungarna har sportlov och tänker säkert vara uppe längre än sin gamla mamma så jag lägger mig när jag vill!

Jag har just sett Vasaloppsstarten för att se om svågern kom iväg ordentligt. Nu har jag lagt in alla data i mobilen så att jag ska kunna följa honom när vi åker på Antons bortamatch mot Modo idag. I pauserna lär jag följa Marcus Hellners jakt på ett VM-guld på femmilen och sen är det dags för Leksand-Almtuna i förkvalet.

Jag kommer att vara totalt slut när den här dagen är över! Man blir HELT slut av allt tävlande. Tro mig.

I morse när jag slog upp ögonen strax före sju gjorde jag omedelbart en tidsresa till den här dagen för 24 år sedan. Jag kan riktigt känna hur medvetslöst trött jag var och hur fruktansvärt ont jag hade just då. Sofia var i antågande. Men en dryg timme senare var det klart.
I min journal stod det att jag var en ”24-årig I-föderska”. Det är just den meningen som etsat sig fast i huvudet på mig.
Därför känns det lite extra just idag när min förstfödda fyller 24 år! Jag kan bara inte tänka mig att jag var så ung när jag fick henne! Gift och allt. Och det känns som att jag gärna väntar en massa år på barnbarn!

Isa har haft en veckas mediafasta. Det är ett skolprojekt för att reflektera över hur mycket vi använder media idag. Eftersom den ungen sällan gör något halvdant, så ingår hon förstås i den grupp som bestämt sig för en hardcore-fasta. Ingen dator, ingen TV, ingen mobil, ingen musik, ja ni fattar.
Så när klockan slog midnatt i söndagskväll slog hon av alla kanaler till omvärlden.

Vilken helt sjukt spännande dag det har varit idag! Först sprintstafetterna och tjejernas VM-guld och så hockeyallsvenskans upplösning på det.Leksand överlevde med en hårsmån och behöll fjärdeplatsen tack vare att Västerås förlorade i förlängning mot Oskarshamn. Sundsvall klarade sig kvar i serien tack vare ett upphämtat underläge och mål i slutminuten mot Mora. Slutet så gott som det kunde bli skulle man kunna säga. Ja om man inte är Trojasupporter och tvingas fejsa det faktum att en vinst mot Leksand inte var något värt, eftersom Sundsvall tog sig förbi. Det är lätt att glömma att det alltidfinns en förlorare när glädjen är som störst hos vinnaren.