Plötsligt händer det

Som om ingenting har hänt dyker jag upp här igen lagom till Alla hjärtans dag. Och rent krasst skulle jag ju kunna säga att det är precis så. Ingenting HAR hänt sen sist. För lite så känns det ju när vardagen snurrar på. Inget märkvärdigt har hänt.

Men Livet pågår. Då händer det en jädra massa på ett halvår. Märkvärdiga saker också faktiskt. Ledsamma saker, som att min svärmor lämnade oss i höstas.
Glada saker som att dottern äntligen har köpt lägenhet i Stockholm och att sonen har tagit sin sjukgymnastexamen.
Kalkylerade saker som att Leksand med största sannolikhet tar sig till kvalserien. Otippade saker som att det plötsligt dök upp en intressent till titeln svärson i nyårshelgen.
Och plötsligt så fick jag lite lust att skriva igen. Jag har haft förmånen att träffa så många snälla människor som säger att de saknar mitt bloggande.

Så nu kör vi så det ryker tycker jag. Det här kan bli ett hur spännande år som helst! Jag har nämligen just gått in i mitt sista år som ung och lovande. Nästa gång fyller jag 50. Ni fattar vad det kan innebära?
Livskris grand mal? Jag kanske börjar klä mig i leopard och blondera håret? Drar iväg till Gambia och dansar ? Åker till ett indiskt tempel för att hitta mig själv?
Eller så blir jag vid min läst och fortsätter att röra runt i havregrynsgröten varje morgon?

Den som lever får se. Och ni med. I´m back!