Den lille mannen, treåringen, bygger träjärnväg. Femåringen studsar omkring. Det är dagisdags.
– Heej, säger den lille mannen till mig, Tur att det var du. Trodde det var ett zpöke. Fast finns ju inga zpöken. Bara du pappa!
Nu kommer femåringen i lätt skritt. Nu ska hon leka häst.
– Hoppla, Gubben!
– Nehejdu, säger treåringen långsamt och tittar eftertänksamt upp. Ingen gubbe, bara pappa!
Femåringen vill ha en hund och planen är klar.
-…och när jag blir sex år ska den bo i mitt rum och jag ska bära mat åt den, fast det är hemligt, och sen ska jag gå ut med den varje dag, fast bajsa får den göra i en påse, för det har jag sett att det gör hunden Ludde…" osv osv
– Men du, säger jag. Det blir inte någon hund, och det vet du. När du blir stor kan du bestämma att du ska ha hund och då kan du välja precis vilken hund du vill.
. Men vaaaaarför, pappa, klagar barnet. Jag-vill-ha-en-hund-jagvillhaenhundjagvillhaenhund. En huuuuuuuuund!!!
– Jag är allergisk. Jag nyser av en hel del hundar, förklarar jag.
Femåringens ansikte är mörkt och hon blänger på mig. Lågt väser hon för sig själv:
– Varför valde mamma en som är allergisk?!
Senaste kommentarerna