Ny kärnkraftsteknologi

När man diskuterar kärnkraftens vara eller icke vara kan det också vara bra att veta vilken typ av kärnkraft man pratar om egentligen.

Sverige har idag 10 reaktorer i kommersiell drift: Forsmark (3 reaktorer), Oskarshamn (3 reaktorer) och Ringhals (4 reaktorer).  Samtliga är så kallade lättvattenreaktorer och använder anrikat uran som bränsle, närmare bestämt uran-235 som endast utgör 0,7% av allt naturligt uran. De så kallade bridreaktorerna å andra sidan använder uran-238 (99,3% av allt naturligt uran). Vid användning av sådana reaktorer har man uppskattat att världens urantillgångar skulle räcka i mellan 10 000 och fem miljarder år.

"Under nästan 20 år var det förbjudet att forska om ny kärnkraft i Sverige genom den så kallade "tankeförbudsparagrafen". Den innebar att det både blev olagligt att uppföra en kärnreaktor och att planera uppförandet av en. Detta reglerades i en lag om kärnteknisk verksamhet. Som en följd av lagen kunde inte heller forskning bedrivas i syfte att starta en ny kärnkraftsreaktor (däremot var annan kärnkraftsforskning tillåten). Beslutet kom i efterdyningarna av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986 och paragrafen avskaffades först efter ett riksdagsbeslut 2006 . Den hade fått större inflytande än vad som från början var tänkt, men sedan 2006 kan kärnenergiforskningen sägas ha fått en renässans."

Genom tankeförbudsparagrafen har Sverige tappat oerhört mycket kompetens inom kärnkraftsforskningen, från att ha varit världsledande. När paragrafen nu är borttagen har forskningsråden återigen börjat ge anslag till svensk kärnkraftsforskning och förhoppningsvis kan vi ta igen en del av tappet. Exempelvis jobbar en forskargrupp på KTH  med bridtekniken och avser att bygga en pilotreaktor med bly som kylmedium, till skillnad från exv Frankrike som satsat på natriumkylda bridreaktorer.

Oavsett vilken väg vi väljer när det gäller kärnkraftens framtid i den svenska energiförsörjningen behövs fortsatt forskning inom området.

Under lång tid har ingen framåtsyftande utveckling har gjorts inom den svenska kärnkraften. På sajten forskning.se kan man läsa följande: