Nöjd förlorare!

Av , , Bli först att kommentera 15

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om en affärsidé som slog rot och inte riktigt ville släppa taget om mig. Den företagsidén anmäldes faktiskt av min goda vän och eventuella medföretagare till Centerpartiets aktiebolagstävling inom förvalskampanjen med temat: ”Ge drömmen en chans”!

Nu är tävlingen avgjord och den vinnande idén kom från företaget AquActive, som fick ta emot första pris i form av en check på 50 000 kronor vilket motsvarar kostnaden för att starta ett aktiebolag. AquActive har lanserat en vattenflaska formad som en hantel för att hjälpa motionärer att maximera sin träning. Oerhört praktiskt också, kan jag tycka.

Nästan 200 tävlingsbidrag skickades in och även om jag fortfarande känner att vår idé är bra är jag en nöjd förlorare. Vinnarna var välförtjänta sådana och vår tid kommer allteftersom företagsidén mognar. Det viktiga är att de goda förutsättningarna för företagande består.

 

Långsam återställare

Av , , Bli först att kommentera 12

Första semesterveckan är till ända och en ny tar vid. Midsommarhelgen har vi tillbringat i Strand och det har varit helt ljuvligt, lugnt och avstressat umgänge med familjen och goda vänner.

"Avstressat", det leder mig in på den långsamma återställaren i rubriken. Det är märkligt att det ska ta nästan hela första semesterveckan innan både kropp och sinne intagit "vacation mode" och kopplar bort det som man faktiskt behöver vara ledig ifrån. Det är nästan som ett tvinnat snöre som ska snurra upp sig för att till sist hamna i ett avslappnat läge utan större spänningar.

Säkerligen fungerar detta på mycket olika sätt hos olika människor, jag har exempelvis alltid haft svårt för att helt släppa taget om jobbet när jag är ledig. Tankarna vandrar lätt in på jobbrelaterade funderingar och i det läget är det tur att barnen ser till att hålla mig fullt sysselsatt med att ha sommarlov. Inte så obetydlig uppgift det heller!

Bli först att kommentera

Skit med värmevärde

Av , , 2 kommentarer 12

Som jag har berättat i ett tidigare inlägg har jag varit i Boden och besökt en anläggning med mycket intressant på gång när det gäller biobränslen. Ett bränsle de eldade när jag var där var hästspillning.

Det låter kanske inte så särskilt upphetsande, men det är en lockande tanke att förvandla ett avfall (eller för att tala klarspråk – skit) till ett högvärdigt bränsle. För brinner gör det och värme ger det, omkring 90% är ju sågspån.

Och för en landsbygds- och hästkommun som Vännäs kanske hästspillning som biobränsle skulle öppna upp nya intressanta marknader? Det går för övrigt även utmärkt att pelletera… 

Frihet och demokratiska principer

Av , , Bli först att kommentera 12

I lördagens DN behandlar ledaren ett ämne som även kommit upp här på Vännäsbloggen under helgen. Vårt statsskick är inte riktigt förenligt med de demokratiska värden som vi håller högt i Sverige.

Den grundläggande mänskliga rättigheten att själv få välja sin make eller maka omfattar inte alla, kronprinsessan tvingades inhämta ett godkännande från kungen och regeringen – en konsekvens av vårt statsskick. Någon religionsfrihet finns inte för kungafamiljen, och åsiktsfriheten är starkt begränsad. Man föds in i ett ämbete, och inga möjligheter att utkräva ansvar finns.

Den svenska kungafamiljen utför ett gott arbete men det finns en hel del att fundera över när det gäller monarkin som statsskick.

 

Attraktiv och inflyttningsbar

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag har varit i Boden ett par dagar den gångna veckan. Det var genom jobbet med långa dagar i ett förbränningslab, men den lediga tid jag hade under dessa dagar använde jag till stor del till att se mig omkring i samhället.

Vad jag vet har jag bara varit i Boden en gång tidigare. Det var många år sedan nu, en familjesemester där vi på ett nästan parodiskt sätt letade Bodens fästning ("Nämen hur svårt ska det vara att hitta den där fästningen egentligen??").

Den här gången brydde jag mig inte om fästningen utan ville mest se mig omkring och upptäckte snart att Boden är ett riktigt trevligt ställe. Efter bara ett par timmar kom jag på mig själv med att tänka att här skulle jag kunna tänka mig att bo. Inte bara besöka utan faktiskt bo.

Vad är det som gör att man känner så ibland? Det har bara hänt mig ett fåtal gånger tidigare och då har det rört sig om större städer som har lockat mig med sitt utbud av olika saker. När det gäller Bodenvistelsen var det flera saker som attraherade mig, och en del av dessa kommer jag att ta med mig i det politiska livet i form av förslag för att öka Vännäs attraktivitet. För även om Boden är en liten kommun (28 000 invånare) som förmodligen lider en del av att ligga i skuggan av grannen Luleå så var helhetsintrycket framtidstro. Man satsar på stort och smått och det syns. Det kanske är det som är så tilltalande?

Kronprinsessans mest kräsna klänningskritiker?

Av , , 2 kommentarer 13

I eftermiddag har jag och barnen sett sändningarna från det kungliga bröllopet, även om uppmärksamheten inte alltid har varit helt och hållet fokuserad på skeendena på TVn.

När det var dags för själva vigseln var i alla fall uppmärksamheten hundraprocentig. Dottern tindrade med ögonen och sonen satt med huvudet på sned och såg kronprinsessan försiktigt gå uppför ett par trappsteg inne i Storkyrkan. Då kommer det plötsligt:

– Hörru mamma, det verkar som att det är något fel på klänningen (med förnumstig min)

– Jaså, vad menar du då? (lätt förbryllat)

– Den är ju för lång, man ser ju inte ens fötterna! Jag tycker det är bättre när man ser skorna.

Så ett litet tips till prinsessan Madeleine och prins Carl Philips framtida brud – om ni vill göra en liten grabb i Strand nöjd så se till att skorna syns under klänningen…

Klippt om gårdagens omdiskuterade beslut

Av , , Bli först att kommentera 14

I dagens Expressen skriver man på ledarsidan om Mauds mod:
"När alliansens politiska historia väl ska skrivas har Maud Olofsson en given plats som kanske dess modigaste politiker. Olofsson vågade göra upp med vad som en gång varit Centerns stora profilfråga."

I samma ledare får S en rejäl släng av sleven för hyckleriet kring energifrågan:
"Ansvaret för den ansvarslösa och hycklande energipolitiken faller tyngst på Socialdemokraterna. Mona Sahlin personifierar dubbelmoralen; visserligen stängde regeringen Persson Barsebäck – ett enormt kapitalslöseri. Samtidigt gav dock ansvarig kärnkraftsminister Mona Sahlin klartecken till en rejäl effekthöjning i andra reaktorer. Gärna avveckling, men först en rejäl utbyggnad."

Ja, vad säger man? Jag instämmer till fullo.

Ja eller nej till kärnkraft?

Av , , Bli först att kommentera 14

Idag är detvotering i riksdagen om energiöverenskommelsen. Det mesta av diskussionerna kring denna proposition har kretsat kring kärnkraften, men man ska ha klart för sig att den innehåller så oerhört mycket mer, vilket har förts fram men ändå inte fått särskilt mycket mediautrymme jämfört med kärnkraftsdebattens spaltmeter.

Det är i och för sig inte särskilt konstigt. Man kan ha olika uppfattningar om uranbrytningen, det radioaktiva avfallet, riskerna vid drift och kärnkraftens kopplingar till kärnvapen och terrorism, men det går inte att bortse ifrån att riskerna som är kopplade till kärnkraften är av en helt annan dimension än när det gäller andra energikällor. Visst kan olyckor vid alla typer av kraftverk få allvarliga följder, men en allvarlig incident vid ett kärnkraftverk går ändå inte att jämföra med något annat. Det visar inte minst Tjernobylolyckan, där vi kunnat följa de oerhörda effekterna på människa och natur under snart 25 år.

Det här blir mitt sjätte blogginlägg om kärnkraften och jag tänkte att det så här på dagen för voteringen kunde vara på sin plats att klargöra mitt eget ställningstagande.

Sverige står inför en energiomställning av gigantiska proportioner de kommande decennierna. Vårt energibehov är stort både när det gäller uppvärmning och elektricitet och ingenting tyder på att energiförbrukningen kommer att minska. Det vi ska satsa på är förnybar energi, d.v.s. energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De flesta förnybara energikällor har ursprungligen fått sin energi från solen, exv vind-, vatten- och bioenergi, men det finns även andra former t.ex. sådan som använder tidvattnet.

Kärnkraften är inte förnybar. Den utgår ifrån ett bränsle som inte finns i obegränsad mängd.

Det är också viktigt att vi genom vårt nyttjande av en energikälla inte orsakar skador på miljön eller genererar farliga restprodukter. Här ramlar det in ett eller flera minuspoäng för de flesta energikällor: solceller innehåller giftiga tungmetaller som kan frigöras i samband med tilllverkning eller när solcellen blir uttjänt och hamnar i avfallshanteringen, vattenkraften orsakar i och med uppdämningarna stora ingrepp i miljön, även vinkraftverken har elektronik innehållande giftiga ämnen som bly, kvicksilver och kadmium, och alla energikällor som i något steg involverar förbränning kan ge upphov till utsläpp till luften och lämnar också efter sig en restprodukt, askan, som innehåller metaller och andra giftiga ämnen i olika halter beroende bl.a. på bränslet

Kärnkraften får väl i det här avseendet anses ha en särställning eftersom restavfallet är ett högriskavfall som dessutom är farligt under oerhört lång tid. Kärnkraften är även oerhört kostsam jämfört med andra energikällor och dess positiva klimateffekter verkar vara klart överdrivna.

Jag tycker naturligtvis att kärnkraften ska avvecklas. Sverige klarar sig utan kärnkraft och bör stå i frontlinjen för 100% förnybar energiförsörjning. Men vi ska inte genomföra en förhastad avveckling, som kommer att medföra att vi måste förlita oss på kol eller olja, eller importera energi, vi ska vara självförsörjande på energi eftersom vi är så beroende av den. De reaktorer som finns idag ska vara säkra och ska därför få underhållas och uppgraderas under den livslängd de har kvar. Forskningen ska vara fri, d.v.s. inte begränsad av tankeförbudsparagrafer eller liknande otyg, även om forskningen skulle drista sig till att föreslå konstuktion av ytterligare reaktorer. Detta får vi i så fall ta ställning till när den dagen kommer. För framtiden kommer att föra med sig mycket intressant, och det ska vi inte stänga dörren för. Inte ens om det skulle råka röra sig om en så het fråga som kärnkraft.

Dags för ett avslöjande…

Av , , 2 kommentarer 8

Jag har ett erkännande att göra – jag gillar a-ha. Japp, den norska popgruppen som var stora på 80-talet, de har levt kvar nästan som i ett parallellt universum i min cd-hylla. Och deras musik har förändrats under dessa år, inte så konstigt kanske eftersom de, precis som jag, blivit äldre.

Men det verkar i alla fall som att de och jag utvecklats i samma riktning, och alldeles nyligt upptäckte jag en av de nyare låtarna via Spotify. Mycket bra, "Cosy prison" heter den. Så varsågoda, här kommer en ny a-ha-favorit och en från 1988!

 

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Miljön och ekonomin

Av , , 2 kommentarer 10

Ofta ställs miljönytta och ekonomi mot varandra – ”ska vi satsa på miljövänliga lösningar så kostar det”, och ”vi har inte råd att sätta miljönyttan före ekomonin” etc. Ni har säkert hört det där till leda precis som jag.

Men det behöver inte vara så. Det är faktiskt tvärtom så att det är oerhört viktigt med en helhetssyn på det ekonomiska och miljömässiga, för det ligger en hel del ekonomiska värden i ett miljövänligt agerande, både inom offentliga och privata verksamheter och det kostar att inte ta sitt miljöansvar. Detta har även näringlivet insett, och efterfrågar nu mer och bättre kunskap om att de gör rätt saker i sitt arbete med att minska utsläpp exempelvis. Kan resurserna användas på ett mer effektivt sätt? Vad kostar den politik som föreslås?

Vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Umeå universitet jobbar man på att besvara i alla fall en del av dessa frågor. Här finns numera nämligen CERE (Centre for Environmental and Resource Economics). På svenska blir det ”Centrum för miljö och naturresursekonomi” och syftet med centrumet är att föra samman miljöekonomi och naturresursekonomi och stärka samarbetet med beslutsfattare på olika nivåer i samhället i och med det nya centrumet.

Bra inställning till det här med att balansera miljöansvar och miljöetik med ekonomiska värderingar, förmodligen även något som många kommuner skulle lära sig en hel del kring!