…vi kommer ändå i vilket fall göra det. När det gäller resurser och resursuttag som tas här i våra närområden, V-mina/Lappland osv, hur mycket får vi av dessa pengar som i form av främst naturresurser som exporteras härifrån? Varför har ex Umeå billigare ström än vad vi har? Är inte det sedan lång tid S-styrda Umeå en solidarisk och vänlig plats som borde dela med sig, när de får resurser härifrån som de sedan kan omvandla till den utveckling som där sker? Det borde fungera på ett annat sätt än det nu gör.
Ser vi till Sveriges problem nu, förutom pågående krig är det inflationen, till viss del beroende av kriget och de sanktioner som vidtagits, men inflationen var redan på gång innan. Det man nu gör, försöker skylla allting på kriget. Men det är inte riktigt sant. Vi (Sverige) har haft problem under lång tid som direkt sopats under mattan. Det man nu oroas över i samband med inflationen är bostadspriserna och främst lånen. Svensken är högt upplånad, speciellt där bostadsbrist kan råda och inte är det här i våra lappländska bygder. En etta i innerstan i S-holm på 35 kvm kostar runt 4 miljoner, lägg därtill en kontantinsats på ca: 600 000. Det är ju för oss häruppe fantasisummor.
Inte mycket bättre är situationen i Umeå och nu även Skellefteå. Här är oftast de problem som uppstår när folk i snabb takt finner arbeten men bostadsmarknaden saktar efter och därmed stiger fastigheter och bostäder rakt upp i pris. Välbetalda jobb, ja kanske det, men vi kan fråga oss om det är värt slita och jobba där allt det intjänade nästan bara går till bostadskostnader och kost.
Nåväl detta var bara en kort sammanfattning hur det kan se ut. Men hur man lyckats med bostadspolitiken, den som utgått från regeringen under åtta års tid? Har inte Miljöpartiet haft ett ganska stort inflytande i den, försök med högre betalning av själva bostadslånen samt högre insatser. Som jag ser har det inte blivit bättre få en bostad i de mera tätbebyggda områdena, speciellt för unga som ska starta upp i livet.
Det finns en rad problem som direkt förbises när man pratar om ekonomi, bostad och arbete. Vilken typ av jobb vill människor ha? Tjäna bra, naturligtvis vill alla det. Men vilken typ av jobb finns? Ser vi till de giftindustrier som vi hittills sett som Sverige förfogar över kan det inte vara särskilt trevligt veta att här kommer jag dö en dag. Någon pension hinner jag aldrig kvittera ut. Allt som dras från min lön, kommer någon annan tillgodo, kanske den som inte en behöver anstränga särskilt mycket och inte riskera bli sjuk av jobbet.
Vill man kan man jämföra med hur det skulle vara att vara en typ av lodis. Inte ha några fasta anställningar, lite ströjobb här och där, så pass man klarar sig. Pension får jag i alla fall, om än låg. Men under tiden som mitt liv som ”lodis” pågår kanske jag kunde bygga mig en liten stuga och inte tvingas in i samhällets normer där jag skulle bli accepterad bara jag gör min ”plikt” lånar upp miljoner för att kliva in i en fin etta där jag inte kan vända på mig utan att armbågarna tar i väggarna. Sedan hur ser miljön utanför denna ”skokartong” till bostad? Här kanske det är rent av farligt sticka ut näsan utanför dörren. Om inte annat någon som kommer i hög fart på en elsparkcykel där jag inte hinner kasta mig undan, utan blir påkörd och slår huvudet i marken, förblöder och dör.
Vilka människor är lyckligast. En Socialdemokrat i Umeå som håller huvudet högt över alla andra. Bygger bostäder och utnyttjar rådande situation. Nu är det kanske så att här kan vi baka in de flesta idioter som sett till hur vårt samhälle fungerar.
Den som studerat och lärt sig hur vår ekonomi fingerar, världsekonomi är väl de enda som begriper, eller är det kanske motsatsen. Vi kanske börjar inse att vägen inte alltid är rak. Det finns svåra hinder att överbrygga. Tyvärr verkar det bara bli de gamla vanliga råden hur vi bör agera. Grundproblemet kvarstår.
Gör din plikt. Vilken jävla plikt – krypa för assholes?
kommentar